På måndag presenterar Anders Borg regeringens vårbudget, och riksdagen håller budgetdebatt. Den kommer att kretsa kring jobb och arbetslöshet.
Stefan Löfven lovade vid S-kongressen att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 om han blir statsminister, och regeringen har förhandspresenterat en budgetsatsning på nya utbildnings- och praktikplatser för att bekämpa arbetslösheten.
Allianspartierna och S är överens om att grunden för full sysselsättning är ordning och reda i de offentliga finanserna. Man har däremot olika uppfattningar om vad som gynnar tillväxt och fler jobb.
Där de borgerliga stimulerar med sänkta skatter (bolagsskatt, ungdomsrabatt på arbetsgivaravgiften, rut- och rot-avdrag, restaurangmoms) vill Socialdemokraterna i stället prata fram jobben genom "samverkan" mellan stat, näringsliv, fack och akademi.
Det finns dock vakanta tjänster som arbetsgivarna inte lyckas fylla, eftersom de arbetslösa inte uppfyller kompetenskraven. När de arbetslösa i stor utsträckning är unga utan avslutad gymnasieutbildning och invandrare med bristfällig utbildning från hemlandet och/eller dåliga kunskaper i svenska, räcker det inte med att det "bara" växer fram nya jobb.
Den svenska arbetsmarknaden har en ovanligt liten andel lågkvalificerade jobb. En radikal och förmodligen effektiv åtgärd skulle vara om politikerna körde över den svenska modellen och lagstadgade om tillräckligt låga minimilöner för att det ska löna sig att anställa lågkvalificerade arbetslösa.
Det kommer inte att hända. Även om Folkpartiet och Centerpartiet kanske vill, har Moderaterna surrat sig vid den svenska modellmasten.
Återstår att utbilda de arbetslösa så att de passar in på den befintliga arbetsmarknaden. Detta vill både regeringen och S göra. Men de har åter olika idéer om hur.
I Alliansens satsning på utbildningsplatser ligger tyngdpunkten på yrkesvux. Av 12 400 helårsplatser ligger hela 7 000 på yrkesvux. Några tusen är praktikplatser och arbetsmarknadsutbildning, och endast 1 400 är högskoleplatser (öronmärkta för ingenjörs- och sjuksköterskestudenter).
Detta kritiserar Socialdemokraterna. Dels menar de att regeringen med yrkesvuxplatserna försöker kamouflera att ungdomar väljer bort yrkesprogrammen på gymnasiet "eftersom man inte längre får högskolebehörighet på de utbildningarna" (Magdalena Andersson, Ekot 9/4). Dels anser de att högskolan borde byggas ut kraftigt (Magdalena Andersson SvD 12/4).
Magdalena Andersson måste ha missat historikernas larm i UNT att deras studenter inte kan läsa och skriva svenska. Hon måste ha missat varningsropet i Universitetsläraren att många studenter är på 13-åringsnivå med obefintlig känsla för skriftspråk.
För om man har hört larmen och varningsropen, och ändå menar att alla gymnasieutbildningar åter ska ge högskolebehörighet och att högskolan ska byggas ut kraftigt – då är man inte seriös.
Sverige ska inte tävla med låga löner utan med hög kompetens, brukar Socialdemokraterna säga. Satsa då på kompetens, inte på låtsasbetyg från låtsasutbildningar.