Johansson är Svensson Statistik är förvirrande skriven i medelvärde

Politik2007-01-27 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vi pratar om Medelsvensson, alltså den genomsnittlige svensken. Det uttrycket dyker första gången upp 1927 enligt källorna. Riktigt populärt blev det i slutet av 1950-talet genom Lennart Hylands och Randi Kolstads norsk-svenska samproduktion i radioprogrammet "Över alla gränser". Det var där som republiken Morokulien utropades, ett cirka tio tunnland stort område där Norge och Sverige gränsar mot varandra i Eda kommun.
Namnet? Jo, det är en sammansättning som egentligen är en tautologi (onödig språklig upprepning) genom norskans moro och svenskans kul.
Detta var lite historik för att berätta att när Statistiska Centralbyrån (SCB) i veckan presenterade Medelsvensson så visar det sig att det är en familj som heter Johansson, eftersom det numera är Sveriges vanligaste efternamn och 2005 var det 276 131 som hette så. Svensson kommer numera först på nionde plats med 111 175 personer.

Tål inte fingranskning
Statistiska medelvärden kan visst vara intressanta, men det är inte alltid som de tål att fingranskas. Exempelvis är Medelsvensson år 2005 en familj bestående av pappa Lars, 39, mamma Anna, 42, sonen Johan, 15, och Emma, 12.
Det märkliga i den här statistiska framräkningen är att Lars och Anna gifte sig 1990 och då var Anna 27 år och Lars 30. Som den uppmärksamme nu noterar har Anna mellan 1990 och 2005 blivit 15 år äldre medan Lars bara har lagt på sig 9 år.
Så kan det alltså bli i statistiska beräkningar, men det visar egentligen enbart att levnadsvillkor och mönster kan ändras en hel del också på en så kort tidsperiod som 15 år.

Könens egenskaper
Lars är något överviktig. För så var det 2005, och så är det fortfarande, att vi män har ett sämre BMI - mått på förhållandet mellan längd och vikt - än kvinnorna. Däremot är det fler kvinnor som har fysiska besvär och alltså är Medelsvenssons Anna besvärad av nackproblem.
I sammanhanget skall sägas att båda konsumerar lika mycket alkohol, varsin halvflaska vin och varsin sexa starksprit i veckan medan de delar på tre burkar starköl. Varje vecka sätter Lars och Anna i sig vardera tre hekto godis och 2,5 hekto kaffebröd och konditorivaror.
Men - märk väl - det är bara Lars som blir överviktig.
Att alla har varsin mobiltelefon är givet, att barnen har varsitt rum framgår också men det är bara Johan som har egen teve på rummet. Å andra sidan är det bara Emma som har ett eget husdjur. Där är dock statistiken lite tvetydig och det kan mycket väl vara en katthund, om nu något sådant djur finns.

Anna lever längst
Nu går vi åter till en uppgift som inte tål att fingranskas. Medellivslängden beräknas för män till 79 år och för kvinnor till 83 år. I Medelsvenssonsexemplet för 2005 var alltså Anna 42 år och Lars var 39. Det gör att Lars beräknas dö år 2045 och Anna år 2046. Men märk väl att det är med 2005 som utgångspunkt. För tar vi år 1990 när de gifte sig så var Lars 30 år och Anna 27. Hade det varit gällande också nu skulle alltså Anna ha dött sju år efter Lars.
Som synes ger statistik bilder som kan vara förbryllande. När det gäller att söka oomtvistad exakthet så påminner jag mig min provräkning i gymnasiet där uträkningen i ett givet problem ledde till att 3,42 får skulle slaktas. Jag minns inte den exakta siffran med det var i alla två decimaler som gavs, och det gjorde att jag i mitt svar avrundade till närmast heltal uppåt. För slaktar man får måste det logiskt sett bli hela får. Men inte för den tidens mattelärare...