Kämpande kristendom mer än bara psalmer
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
- Av flera skäl. Dels har svenska idéhistoriker varit sparsamma med att studera religiösa idéer. Vi har i mycket överlåtit detta åt kyrkohistoriker. Men teologin existerar ju hela tiden i ett intellektuellt sammanhang: vetenskapligt, filosofiskt och litterärt. Frågan om kristendomen och kulturen är stor internationellt men inte i Sverige. Sedan var J A Eklund ett bra verktyg för att följa de spår jag velat studera i förhållandet mellan kristendomen och det moderna samhället. Man kan följa stora processer och frågor genom honom.
- Men inte minst var han en färgstark och sprakande person. Avhandlingen blev inte bara tematiskt intressant, den blev också en skildring av en kämpande troende människa.
Har man en felaktig syn på Eklund i dag?
- Man har en mycket begränsad bild. Man associerar honom ofta med psalmer vilket i och för sig var viktigt. Men han var också en filosof, kulturdebattör och mångsidig över huvud taget.
- Sedan har han också kommit att få personifiera en nationalistisk kristendom. Han företräder förvisso vad jag kallar en etnoreligiös åskådning under ett antal år, men det är viktigt att framhålla att det måste ses i sitt tidsmässiga sammanhang. Man har helt glömt bort hans kritik av de totalitära lärorna. Ett huvudtema för honom var att fascism och nazism var ett yttersta utflöde av det kristendomsfientliga samhället.
Är hans samhällskritik relevant för oss i dagens Sverige?
- Som historiker skall man vara försiktig med sådana frågor som vad någon skulle ha tyckt i dag, men man kan säga att det finns en tidlös relevans i hans ställningstagande för bildning, tro och icke-materialism. Men de konkreta uttrycken för detta kan vara svåra att översätta i dag.
Hittar man Eklundare bland våra biskopar i dag, eller har yrkeskåren förändrats, tycker du?
- Kyrkan har för det första en helt annan ställning. Förr var biskopen en auktoritet och hade en kulturställning. Men i dag har vi inte längre någon bildad klass på samma sätt. Och det som utmärkte J A Eklund var hans vilja att strida för kristendomens plats i det moderna samhället och den typen av kyrkomän är ju inte lätta att se i dag. Möjligtvis kan man se nutida motsvarigheter till honom i hans strävan att vara brobyggare mellan kristendom och kultur.
Fädernas kyrka ströks ur psalmboken för att den ansågs för krigisk och nationalistisk. Är dess text rättvisande för Eklunds samhällssyn?
- Eklund såg den själv inte som en psalm utan som en andlig stridssång. Den skrevs i samband med de så kallade korstågen 1910, då studenter gick ut i landsbygden och försökte återvinna folk till kyrkan. Detta inspirerade Eklund och utifrån den entusiasmen skrev han Fädernas kyrka. Det finns krigiska uttryck men de skall inte endast ses som bokstavliga utan också ges andlig innebörd. Men sedan skall det ju sägas att han romantiserade stormaktstiden. Den utgör för honom ett kondenserat uttryck för det nationella och det kristna.
Om han stod i predikstolen på julafton i dag och blickade ut över oss moderna människor, vad tror du han skulle säga då?
- Han skulle knyta an till ett aktuellt ämne. I predikstolen var han en samhällsdebattör som ofta tog sin utgångspunkt i något som låg i tiden och behandlade det utifrån ett bibliskt perspektiv. Så skulle han nog ha gjort i dag också.
Och önskat frid över oss alla, räknar vi med.