Kampanjerna viktiga för valdeltagandet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap, får förklara hur viktiga de politiska kampanjerna är.
- De är viktiga på olika nivåer. En sak är huruvida folk går och röstar. En annan är hur det går för de enskilda partierna. Den tredje handlar om medborgarnas inställning till det politiska systemet.
- Hur det går för partierna handlar om att man antingen lyckas mobilisera folk, eller förlorar dem till soffan. Eller får väljare som egentligen gillar en att vakna till genom att man framkallar de grundläggande sympatierna. Det tredje är att "svänga" väljare som förra gången röstade på något annat.
- Valkampanjerna har allmänt sett störst betydelse för hur medborgarna förhåller sig till det politiska systemet. Under kampanjerna väcks engagemanget och man blir påmind om politikens betydelse, man får en känsla av delaktighet.
- Näst största betydelse har det för att få folk att rösta, valdeltagandet. Och slutligen, hur det går för partierna.
Hur ser den svenska valkampanjhistorien ut? Vilka skillnader finns det mellan vänster- och högerpartierna?
- Sedan slutet av 1800-talet har det varit vänsterns sak, och då menar jag både den borgerliga och socialdemokratiska vänstern. Det föll sig mer naturligt för vänstern att propagera.
- Det borgerlig-liberala har mer varit en individuell företeelse. Politik är inget argumentera om på det sättet. Det ska vara naturligt vem man vänder sig till med sitt förtroende. De konservativa släpade sig motvilligt till valkampanjen.
Hur är det i dag?
- Det finns vissa kulturella skillnader mellan partierna. Från vänstern handlade det om mer massdemonstrationer. Det hänger ihop med att man i början hade styrkan i numerären. Var och en hade små resurser, men tillsammans var man starka. Det hänger kvar i viss mån.
- En stor förändring skedde under 70-80-talen och det är vänstern som har ändrat sig mest. De har färre massmöten nu. Under 70-talet kunde Socialdemokraterna ha stora fotbollsarenor för sina möten, som drog mängder med folk.
- Vilka dagar man bedriver kampanjer har också förändrats, fram till 60-talet var det främst på helgerna, då människor var lediga. Sen svängde det till att bli varje dag. Sedan 80-90 talen 80-90-talen är det mer kampanjer på vardagarna än under helgerna.
Om man jämför det brittiska kampanjklimatet med det svenska, tror du att antireklamen som anspelar på humor och som präglat det brittiska valet skulle fungera eller ens accepteras inför ett svenskt val?
- Varför inte egentligen? Det brukar vara så att när kampanjer förändras så är det ett parti som går före och sen säger något annat parti: det här hör inte hemma i den svenska valrörelsen, men sen tar de ändå över samma grepp i nästa valrörelse. Om någon grupp börjar och man märker att det funkar, då ändrar man kampanjkulturen.
Finns det något som svenska politiker kan bli bättre på?
- Man prövar olika gimmickar varje val, förra gången var det telefonkampanj, nu lutar det mer åt hembesök. Men det är endast 3 till 4 procent som får hembesök. Det som annars avgör, och det är en gammal teori, är de lokala opinionsbildningarna; "pratarna" som Moderaterna kallar dem. Att få med sig de som pratar politik i sin personliga omgivning.
Något nytt på den svenska politiska scenen från och med i år är politisk tv. Moderaterna gör nu som första parti i Sverige valreklam i Axess TV.
- De försöker gå direkt till väljarna, journalister har varit ett störande filter. Partierna har inte haft rätten att kommunicera direkt i tv och valreklamen är en ersättning för det. Men det kommer inte bli så tungt som det är i USA, utan mer som ett komplement.