Kampen mot låglönejobben

Politik2006-11-20 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Både den borgerliga regeringen och arbetsgivarna gör nu en stark offensiv för att sänka löneläget i Sverige. Genom försämringen och fördyringen av a-kassan hoppas den borgerliga regeringen försvaga den fackliga styrkan. De hoppas att när det blir avsevärt dyrare att vara med i facket och a-kassan, så ska många lämna facket. Därigenom minskar fackens styrka och de får svårare att nå framgång i de viktiga löneförhandlingarna.
Den borgerliga regeringens strategi med dyrare a-kassa och sämre ersättningar syftar också till att pressa ner löneläget. De nya jobben som ska skapas är låglönejobb långt under dagens avtalsenliga minimilöner. De arbetslösa måste ta jobb som ligger tio procent under a-kasseersättningen. När ersättningsnivån i a-kassan sjunker, så sjunker också minimilönen.
En person som tjänar 18 700 kronor i månaden får idag som arbetslösa ut 15 000 kronor i a-kassa. Efter årsskiftet, när den borgerliga regeringen har försämrat a-kassan, så får samma person bara 13 100 kronor i månaden. Och vid längre arbetslöshet sjunker det till 12 155 kronor i månaden. Sedan blir den arbetslöse tvungen att ta ett jobb som bara ger 10 940 kronor i månaden. De arbetslösa tvingas konkurrera med andra om att ta jobb till lägre lön. Vi har fått det vi kallar för lönedumpning.
LO-förbunden har i år kommit överens om att höja den lägsta lönen med drygt 900 kronor. Det är jätteviktigt för många grupper, som jobbar deltid och för många kvinnor inom handel, hotell- och restaurang och inom kommunala sektorn. Arbetsgivarna och de borgerliga vill inte ha högre lägstalöner, utan menar på att det utestänger många från jobb. De menar att om lägstalönerna sjunker så kan fler få jobb. Det kan stämma för vissa speciella branscher, som har låg lönsamhet. Men det är inget generellt fenomen. Och dessutom är det helt fel att subventionera improduktiva jobb med sänkta löner. Det har aldrig varit den svenska fackföreningsrörelsens metod. När lönerna höjdes inom textilindustrin försvann den till låglöneländerna. Och när lönerna höjdes inom jordbruket och industrin rationaliserades och mekaniserade produktionen. Produktiviteten ökade tack vare högre löner.
Fackets lönekrav har drivit på utvecklingen, så svenskt näringsliv har blivit effektivare och ökat produktiviteten. Jobb har försvunnit, men nya har kommit och allt har fungerat smidigt tack vara en bra a-kassa, satsningar på utbildning, kompetenshöjning och arbetsmarknadspolitik. Allt detta vill den borgerliga regeringen förstöra och skapa en låglönemarknad, som ökar klyftorna och försämrar efterfrågan då fler får mindre med pengar att handla för. Den fackliga kampen för höjda minimilöner är jätteviktig, inte bara för alla anställda. Den är viktig också för näringslivets utveckling i Sverige.