Kan vi lita på säkerheten?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det som väcker stora frågor är hur passivt och tandlöst den inspekterande myndigheten Sjöfartsinspektionen agerat. Om de år efter år finner räddningssystemet icke fungerande på en snabbfärja som går i intensiv passagerartrafik, varför gör de inget åt det hela? Om nu själva livräddningsutrustningen är internationellt godkänd, varför ålägger Sjöfartsinspektionen inte rederiet att byta till något annat, fungerande räddningssystem?
Vad spelar det för roll om statens inspekterande myndighet konstaterar att räddningsutrustning inte fungerar, och sedan inte vidtar någon åtgärd. För att få fungerande räddningsutrustning på en snabbfärja, som tar 700 passagerare och går fler turer per dygn? Kan vi lita på statens myndighet för kontroll av säkerheten till sjöss? Varför har Sjöfartsinspektionen varit så förlamande passiv och struntat i gotlänningarnas säkerhet på vår landsväg, snabbfärjorna?
Den andra stora frågan är varför rederiet år efter år struntat i att byta ut räddningsutrustningen, som inte fungerar. Om de själva sett att den inte fungerar och att Sjöfartsinspektionen varje gång påtalat bristerna, varför har inte rederiet självmant bytt ut den icke fungerande utrustningen? Är detta ett tecken på rederiets säkerhetstänkande? Det har väl knappast funnits något lagligt hinder för rederiet att snabbt byta den icke fungerande räddningsutrustningen till en fungerande? Är det girigheten som går före säkerheten?
Tack ock lov verkar snabbfärjan nu ha fungerande räddningsutrustning och den nya lite större snabbfärjan, som ska ersätta HSC Gotlandia har en annan förhoppningsvis fungerande räddningsutrustning. Men de stora frågorna är varför Sjöfartsinspektionen och rederiet agerat så passivt för säkerheten för gotlänningarna under fem år. Kan vi lita på säkerheten när vi åker på gotlänningarnas landsväg?