Vi köper prylar, hyr ut bostaden och väljer restauranger efter främlingars rekommendationer.
Sajter som Tradera, Airbnb och TripAdvisor omsätter miljonbelopp. Deras gemensamma affärsidé är tillit. Om användarna hade misstrott sina medmänniskor hade en nätbaserad marknadsplats som Blocket, vars slutaffärer ofta sker i det egna hemmet, aldrig omsatt 800 miljoner kronor om året.
Tillitsekonomin är en växande del av kapitalismen. Samtidigt tvistar nationalekonomerna om huruvida tillit skapar tillväxt – eller om tillväxt skapar tillit.
Enligt forskarna Niclas Berggren och Henrik Jordahls rapport Tillitens ekonomi tycks det vara så att tillit framförallt ger lägre transaktionskostnader.
Berggren och Jordahl konstaterar att tilliten är starkast i homogena miljöer med hög utbildningsnivå. När alla inblandade parter litar på varandra blir det lättare att göra snabba affärer.
I veckan släppte SOM-institutet vid Göteborgs Universitet sin återkommande värderingsstudie. Sedan 1986 har institutet samlat in data och presenterat årliga trendanalyser inom samhälle, opinion och media. Årets studie visar att svenskarnas oro ökar, även om den breda majoriteten känner stor tillit till samhällets institutioner.
Det är rädslan för att drabbas av terrorism, konflikter och epidemier som växer. Därtill ökar andelen av befolkningen som tycker att immigration är en viktig samhällsfråga, både hos dem som önskar mindre invandring och hos dem som förespråkar mer öppenhet.
Den växande oron är en utmaning för det heterogena samhället. Men hur vi upplever omvärlden är en sak. Hur vi agerar något annat. Tillitsekonomin bekräftar att vårt förtroende för okända människor hjälper marknader att växa. Som brobyggare är drivkraften att tjäna pengar oslagbar.