Den som lever och verkar i någon av landets större städer lär inte ha några större bekymmer med sina teleoperatörer. Där fungerar det mobila nätet rätt bra. Utanför storstäderna är det annorlunda. Något som sällan är särskilt tydligt när man tecknar abonnemang på en tjänst.
även regeringen har uppmärksammat detta. Det är ett sådant tillfälle då man istället för att störas över att någon kommer sent till festen får glädjas över att någon kommer alls. Det är trots allt bra att it- och energiminister Anna-Karin Hatt (C) nu ger Post- och Telestyrelsen (PTS) samt Konsumentverket i uppdrag att ”stärka konsumentmakten på mobilmarknaden och förbättra informationen om mobiltäckning och om olika mobiltelefoners mottagningsegenskaper”.
På regeringens uppdrag har PTS nyligen genomfört stickprovsmätningar av mobiltäckningen. Som väntat visade mätningarna att överensstämmelsen mellan faktisk och utlovad täckning lämnar en hel del att önska.
PTS stickprov av dataöverföringshastigheter visar också att operatörerna sällan når upp i vad som utlovats. För medelhastigheter kunde PTS bara uppmäta de utlovade upp-till-hastigheterna i en fjärdedel av försöken. För maxhastigheter var det var tredje försök.
De här resultaten är under all kritik men kan knappast förvåna någon med praktisk erfarenhet. Den som beskådar operatörernas täckningskartor förleds lätt att tro att den uppkopplade tillvaron är en dans på rosor. En bild som gärna förstärks av försäljarna som vill pracka på en tjänsterna i fråga. De hänvisar nästan alltid till täckningskartorna som vore de givna av en högre makt.
Men verkligheten visar sig ofta vara betydligt annorlunda. Täckningen är inte sällan obefintlig där den ska vara duglig och knapphändig där den ska vara riktigt bra. Den som binder upp sig på en tjänst på grund av informationen som förmedlas av täckningskartorna känner sig lätt lurad efteråt. Och det är ett fenomen som inte är begränsat till en enskild operatör.
I dag är de mobila tjänsterna väldigt viktiga för oss. De har integrerats väl i våra liv och det är bra. Mycket gott kan åstadkommas genom den nya tekniken. Det gäller både för vår produktion och för vårt välbefinnande. Det ska vi vara glada över.
Det innebär dock även att ansvaret som vilar på teleoperatörernas axlar växer. De kan inte bara håva in pengar utan måste vänja sig vid att leva upp till allt högre krav som rättmätigt ställs på dem. Dagens täckningskartor är inte en god informationskälla, men det egentliga problemet är inte kartorna utan täckningen.
För att hela Sverige ska leva kommer tillgången till den nya tekniken och informationssamhället bli allt viktigare. I dag brister den på flera håll i landet. Att åtgärda det ligger både på företagens och på Anna-Karin Hatts bord. För i det här fallet är det inte kartan som ska ändras för att stämma överens med verkligheten. Verkligheten måste ändras för att stämma överens med kartan.