Kaukasus inte värsta problemet för Kreml
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att president Dmitrij Medvedev håller med härom verkade bekräftas när han i januari utsåg en framgångsrik affärsman, Alexander Chloponin, till ombud för Kaukasus, med uppdrag att förbättra den ekonomiska situationen.
Men inte blir det lätt.
Ty för det första har regionen inbyggda problem som hög folkökning och maktkamp mellan etniska grupper och klaner inom den.
För det andra finns misstanken att laglösheten underblåses av krafter som tjänar på den, ända bort till Moskva.
Och för det tredje påverkas det ryska norra Kaukasus av dragkampen mellan öst och väst om hela regionen mellan Kapiska och Svarta havet - ända bort till Sotji, platsen för vinter-OS 2014.
De senaste terrordåden var enligt den ryske experten Alexej Malasjenko en maktdemonstration efter att i fjol 200 rebeller dödades, enligt ryska uppgifter.
I början av mars dödades i Ingusjien, grannrepublik till Tjetjenien, den man som kallats jihadisternas ideolog, tillsammans med ytterligare sju rebeller. Hans blodiga lik visades upp som en jakttrofé i ryska massmedier.
Malasjenko menar att terrordåden fram till och med överfallet på skolan i Beslan i september 2004 (331 döda i gisslan, plus 31 terrorister) hade förhandlingar som mål. Nu skulle det i stället handla om "totala kriget" från rebellernas sida.
I ryssarnas självuppfattning ingår att deras folk och land till sist klarar sig genom uthållighet även i de vidrigaste förhållanden.
Med inställningen till makthavarna förhåller det sig annorlunda. Det är klart att människor tvivlar på en regim som inte förmår trygga deras säkerhet.
Fast objektivt sett har nuvarande regim gynnats av terrorn.
Den 1999 för allmänheten okände nye premiärministern Vladimir Putin fördes fram på en våg av nationell samling efter de terrordåd som föregick ett andra krig i Tjetjenien.
I detta proklamerades seger, varpå Putins upphöjdes till folkvald president våren 2000.
I dag kan allmänheten inte se något alternativ till det överheten presenterar - att härda ut och med en blandning av lock och pock (inklusive kontraterror) till sist vinna överhanden.
Dmitrij Trenin på Carnegie-institutet, en röst för rysk demokrati, har sagt att Ryssland är ett auktoritärt samhälle som styrs med folkets godkännande - men det kan tas tillbaka!
Men i så fall knappast på grund av terrorismen. Dess yttringar må vara spektakulära, men allvarligare för Kreml är svagheten hos ekonomin och en befolkning, vars hälsa är sämre än i länder man vill jämföra sig med och där andelen statsbärande ryssar minskar medan muslimernas ökar.
Kreml erkänner det inte, men muslimerna upplevs som ett existentiellt hot mot ett Ryssland som trots allt tal om mångfald gärna definierar sig som kristet ortodoxt.
Fast då är det förstås en styrka för Kreml att ha muslimskt dominerade grannländers ledare på sin sida i kampen både mot separatister och islamister. Makten förenar dem mer än religionen splittrar.