Kina - en fredlig supermakt?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ryssland är visserligen ett jätterike med stora naturresurser, väl utbildad befolkning och kärnvapen. Vad man nu ska använda sådana till på 2000-talet. Men landet har haft svårt att få fart på industrin, och lever i stort sett på oljeinkomsterna.
I stället kliver Kina med 1,3 miljarder människor och en snabbt växande ekonomi in på världsscenen. Kina tar nu "Det stora språnget" och genomför den industrialisering som Mao så katastrofalt misslyckades med på 1950-talet.
Hela världens fabrik
Miljontals bönder lämnar byarna för att arbeta i städernas industrier. Kina har på kort tid blivit hela världens fabrik som spottar ut industrivaror med allt högre kvalitet.
Numera inte sällan både konstruerade och designade inom landet. Kina tar till sig ny teknik i en fart som både imponerar på och skrämmer omvärlden.
Kina är en glupsk jätte som inte bara slukar svenska och amerikanska tillverkningsjobb. Kineserna ser sig också lystet om efter olja och andra råvaror att stoppa in i jättefabriken.
Kina bygger därför målmedvetet ut sina ekonomiska intressen i Asien, Afrika, Mellanöstern och Latinamerika. I en rad länder utmanar Kina amerikanska olje- och råvaruintressen. Kineserna försöker också komma åt den ryska oljan, i hård konkurrens med bland annat japanerna. Som Kina samtidigt har ett stort handelsutbyte med, till gagn för båda länderna.
Hela världen påverkas av vad som händer i Kina - på gott och ont. Billigare varor håller nere inflationen. Samtidigt driver den kinesiska efterfrågan upp priserna på olja och mineraler.
En ny supermakt
De ökade råvarupriserna blir ett hot mot vår produktion, som redan har höga lönekostnader. Råvaruproducerande länder kan glädja sig åt högre priser, men samtidigt slås mindre effektiv textil- och annan industri i Latinamerika och Afrika ut av kinesiska varor när importen från Kina till väst släpps allt friare.
Ekonomisk makt ger politisk makt. Den starka ekonomin skapar också förutsättningar för en stark krigsmakt.
Kina, som redan har kärnvapen, avsätter stora resurser för att modernisera armén och bygga ut flottan. När EU-länderna nu upphäver vapenembargot till Kina, kommer upprustningen att gå ännu snabbare.
En ny supermakt, som samtidigt är en stenhård diktatur, växer fram inför våra ögon. Det låter skrämmande, men det finns faktiskt en hel del som talar för att det kan sluta väl.
Det fina med handel är att den skapar ett ömsesidigt beroende, tydligt inte minst i relationen mellan Kina och USA. USA köper billiga kinesiska varor, kineserna köper amerikanska statspapper och håller därmed dollarn under armarna.
Kina har dessutom en del att reda ut hemma. Den snabba industrialiseringen har skapat enorma miljöproblem och stora inkomstklyftor.
Stora ekonomiska framsteg
Det är ett hoppfullt tecken att dessa frågor blev huvudnummer på den nu avslutade folkkongressen i Peking.
Att Kinas enpartiparlament samtidigt stiftade en lag som bemyndigar regeringen att ingripa militärt om Taiwan förklarar sig självständigt ska nog mer uppfattas som en eftergift åt de nationalistiska strömningarna i Kina än som ett verkligt hot. De ekonomiska förbindelserna med Taiwan byggs i alla fall ut som om ingenting hänt.
Traditionellt för Kina en mycket försiktig utrikespolitik. Undantagandes ockupationen av Tibet, har man lämnat grannarna i fred. Härom veckan antydde den landsflyktige Dalai lama att det kanske är bäst att Tibet stannar i Kina.
Möjligen skymtar denne vise man en politisk öppning i Kina i de ekonomiska framstegens spår.