LIBERAL KOMMENTAR
Slag och sparkar tar aldrig ledigt. Våld i hemmets otrygga vrå upphör inte när vardagen övergår i helg, när skolan håller stängt, när flödet i sociala medier fylls av vänskap och värme, familjer och fest.
Ungefär 200 barn tillbringar jul- och nyårshelgerna på någon av landets kvinnojourer. Barnens åldrar och bakgrunder varierar. Föräldrarnas grad av missbruk likaså. Den gemensamma nämnaren är att barnen har vuxit upp i hem präglade av konflikter, kuvade av en vuxen som tagit sig friheten att förnedra.
Att flera av jourerna som ingår i Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR, kan hålla öppet under helgerna beror på ideella krafter. Tidigare erfarenheter visar att de stora högtiderna, och dagarna som följer strax därefter, är en högriskperiod för våld i hemmet.
Jourerna gör skillnad, jourerna räddar liv. Men även om många ideella krafter gör storartade insatser blir insatserna aldrig tillräckliga. Förra året polisanmälde 13 000 kvinnor att de hade utsatts för misshandel i en nära relation, vilket motsvarar 45 procent av misshandelsfallen av kvinnor över 18 år (DN 23/12).
Varje år mördas cirka 20 kvinnor av en närstående. Mer än en kvinna i månaden utsätts alltså för dödligt våld i vad som ska vara hennes tryggaste miljö. Utan en säker plats att fly till väljer för många att stanna kvar, att fortsätta tro på förändringen som aldrig infinner sig.
Om fler offer för våld i hemmet ska kunna skyddas måste jourerna stöttas mer än i dag. Regeringens anslag på 23,4 miljoner kronor under 2014 garanterar inte tillräckligt många sängplatser. Över 3 000 psykiskt eller fysiskt misshandlade kvinnor tvingades i fjol att vända i dörren till ett skyddat boende. Hur många av deras barn som behöver uppleva ännu en jul med klappar och slag kan vi bara gissa oss till.