Det har varit ganska tyst om klimatfrågan. Dock har debatten något tagit fart med de hotfulla översvämningarna i Australien. Är Australien ännu ett offer för det tickande klimatproblemet eller är det något som återkommer med viss regelbundenhet. Faktum är att det sker en fortlöpande temperaturhöjning i Australien, med lite olika fördelning över kontinenten.
En återkommande varning från forskarna är att man inte vet när gränsen nås, då de naturliga processerna i naturen börja skena. Då ekosystemen får hjärtinfarkt. För då är det för sent. Och när går till exempel utsläppen över gränsen så att Golfströmmen tar en annan riktning.
Utsläppen av klimatgaser
Ingen vet, men faran är uppenbar. Då blir effekterna svåröverskådliga. Då påverkas också Sverige, trots att vi kämpar på med att minska våra utsläpp till atmosfären. Det är därför Sverige har ett egenintresse av internationella initiativ, inte minst inom EU, för att få till bindande avtal för att begränsa utsläppen av klimatgaser.
Under de senaste 200 åren har koldioxidhalten i atmosfären stigit från 280 ppm (miljondelar) till dagens 380 ppm. Den kraftigaste ökningen har skett sedan 1950. I vår tid stiger halten nu med ungefär två ppm per år. Sedan 1800-talet har medeltemperaturen vid jordytan ökat med 0,8 grader (med en felmarginal på 0,2 grader upp och ner). Det finns alltså ovedersägliga fakta att människans verksamhet påverkar den gemensamma miljön. När får naturen nog och säger ifrån?
Boven är bruket av fossila naturresurser (kol, olja och naturgas) som varit en förutsättning för industriell verksamhet, uppvärmning och transporter. Tveklöst viktigt för en välfärdsutveckling. Lika tveklöst förödande för en långsiktigt hållbar utveckling på planeten.
Giftiga bekämpningsmedel
Egentligen var det först med Rachel Carson och hennes bok "Tyst vår" (1962) som människans påverkan på miljön blev uppenbar. Hon kunde visa att giftiga bekämpningsmedel sprids okontrollerat, att miljögifter finns över hela jorden, att miljögifter anrikas i näringskedjorna så att våra barnbarn drabbas och att det gäller att förstå sambanden i naturen. Människans påverkan på ozonskiktet, som skyddar mot skadlig UV-strålning, är en läxa att lära. Mänskligheten jublade när freonerna uppfanns 1930. Ett efterlängtat kylmedium som blev startpunkten för en världsomfattande kylindustri (kylskåp mm).
Stora hål i ozonlagret
Likaså blev freoner drivmedel i sprayburkar som lanserades på 50-talet. Men ingen ifrågasatte att detta ämne kunde ha en baksida, en miljöpåverkan. Sent omsider upptäcktes stora hål i ozonlagret orsakat av freoner som steg upp i skyn efter mänsklig användning.
Efter internationella överenskommelser har freonanvändningen nästan upphört och ozonlagret sluter sig. Det är just så ansvarsfullt man nu måste arbeta för att komma tillrätta med den tickande klimatbomben.