Klimatmötet - framgång för polisen

Skyddade Köpenhamn. Foto: Thibault Camus/Scanpix

Skyddade Köpenhamn. Foto: Thibault Camus/Scanpix

Foto: THIBAULT CAMUS

Politik2009-12-22 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Tack vare mitt yrkesval har jag fått se de stora elefanterna dansa. I idrottens värld, i i politikens och näringslivets. Men aldrig har jag upplevt en sådan kraftsamling av karismatiska personer som under det två veckor långa klimattoppmötet i min nuvarande hemstad, Köpenhamn. Och dramatiken överträffade nästan allt jag upplevt; såväl Björn Borg (Wimbledon 1976) som Agneta Andersson (Los Angeles 1984) må ursäkta.

Bella Center - som ju för en tid förvandlades till World Center - var en fantastisk smältdegel. Den kanske inte framgick av TV-bilderna som ju fokuserade på de ledande representanterna - stats- och regeringscheferna från 192 länder - men här fanns representanter för alla organisationer som på ett eller annat sätt engagerar sig i miljö- och klimatfrågor. Det kändes på intet sätt som en lekstuga för den politiska eliten.

På vissa håll vill det gärna hävdas att klimattoppmötet blev ett fiasko bara för att det inte mynnade ut i ett juridiskt bindande avtal. Det tycker jag är orättvist. När man känner FN:s arbetsformer och kraven på konsensus är det närmast förvånande - och glädjande - att länderna i alla fall enades om en slags gemensam programförklaring. Och även om en del ville få det till att låta som om Köpenhamns-mötet var jordklotets sista chans att överleva så är det faktiskt om mindre än ett år dags för ett nytt toppmöte med klimatet på dagsordningen - i Mexiko. Där kan det bästa från Köpenhamn samlas upp och kanske leda till ett än tydligare gemensamt åtagande.

Omvärldens intresse för det som hände i den danska huvudstaden har i mångt och mycket riktats mot polisen och demonstranterna. Låt oss först och främst konstatera att den stora, folkliga och fredliga demonstrationen - med närmare 100 000 deltagare som ville framföra budskapet att klimatfrågan är den kanske viktigaste av alla - blev en succé. 99 100 personer fick i många timmar på ett värdigt och lugnt sätt ge uttryck för sina åsikter.

Men det fanns ett icke obetydligt antal bråkstakar som ville vandalisera, provocera och utöva våld. Polisen lyckades dock förhindra att staden blev ödelagd. Jag känner flera små affärsidkare i Köpenhamn som var mycket rädda för att få sina butiksfönster krossade och sina bilar avbrända. Det är förståeligt att några tycker att det var en överreaktion från polisens sida att anhålla cirka 900 demonstranter. Men det ska samtidigt understrykas att den danska polisen inte gjorde något formellt fel. En nyligen antagen lag - "lymmelpaketet" - ger nämligen polisen rätt att "tillbakahålla" personer som man misstanker kan tänkas komma att begå olagliga handlingar (till exempel under en demonstration) i mellan sex och tolv timmar.

Självfallet ska sådana här befogenheter hanteras med största varsamhet. Men i det nu aktuella fallet så säkrade faktiskt polisens agerande att klimatmötet kom att handla om just klimat och inte kravaller.
"Lymmelpaketet" med sina inslag av möjlighet till preventiva anhållanden kan mycket väl vara ett förnuftigt redskap. Men det måste alltså användas på ett sådant sätt att det skapar ro och ordning samtidigt som "vanliga" medborgare inte ska kunna komma i en situation där de med rätta känner sig utsatta för ett övergrepp.

Nu har statsledarna lämnat Köpenhamn, en del av dem på ett småfegt sätt i sina CO2-osande privatflyg. Och NGO-arna (non-governmental organization) har packat sina ryggsäckar samtidigt som massor av danska poliser från provinsen också rest hem. Presidenterna och regeringscheferna förtjänar kanske inget stort tack för insatsen under klimattoppmötet men det gör polisen och NGO-arna. På olika sätt brann de för att hjälpa andra än sig själv.