Klyftorna i Sverige växer
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
De som idag är unga har det sämre ställt än tidigare generationer unga. De som är i 50-60-årsåldern har det bättre ställt än tidigare generationers 50-60-åringar.
Över tiden har de unga blivit fattigare och de äldre rikare. Det är en problematik som vi måste ta på allvar.
Ett samhälle med stora klyftor är inget bra samhälle och i ett samhälle med klyftor skapar konflikter, ilska och utanförskap.
Kravallerna i Paris är ett färskt exempel på hur det kan gå, arbetarrörelsens protester, strejker och demonstrationer kom också ur en ilska över klyftorna i samhället.
Lever i otrygghet
Idag är det arbetarrörelsen som till stor del bestämmer utvecklingen i Sverige, då borde motståndet mot ekonomiska och sociala skillnader vara den självklara drivkraften och inga fler skillnader tillåtas uppstå. Tyvärr är det inte så verkligenheten ser ut.
Många unga vuxna lever i otrygghet där förstahandskontrakt på en "vanlig" hyresrätt är guld värt åtminstone i storstäderna, fast anställning existerar knappt ens som en dröm och olika inkomster måste kombineras för att livet ska gå ihop.
Lägre inkomst för unga
Statistik från SCB visar att unga mellan 18-22 år fått 30 procent mindre inkomster mellan 1990 och 2004 medan 50-55-åringarna har fått 40 procent högre inkomster.
För många har utvägen varit att plugga vidare. En högre utbildning ska vara vägen till en bättre position på arbetsmarknaden och en bra lön.
Men inte ens högskoleutbildning med examen är någon garanti för en trygg framtid. Var fjärde akademiker är arbetslös ett år efter examen. Det är en tredubbling på fyra år.
Sammanlagt är 11,3 procent av de unga mellan 20 och 24 år arbetslösa. I hela befolkningen är samma siffra 5,4 procent.
Regeringen försöker med ungdomsminister Lena Hallengren i spetsen att hitta lösningar på problemet, men det hjälper inte.
Klyftorna mellan yngre och äldre vuxna fortsätter att öka, men nu måste det få ett slut.
Det krävs krafttag och det krävs insatser som visar att ungdomar är en del av samhället och att vi vill satsa på framtiden.
Ungdomar måste släppas in på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, men också i politiken.
Unga kan driva frågor som är viktiga för unga så mycket bättre än någon i 50-årsåldern.
Fler unga i politiken
Det är snart dags att spika listorna till riksdagen och kommunfullmäktige, se då till att de unga blir väl företrädda. Låt de vara en del av politiken och låt de berätta hur politiken ska formas.
Det finns stora faror med att låta klyftorna växa. Genom solidaritet kan vi se till att alla har det bra och att det går framåt.
Välfärdsstaten är en del av ett gott samhälle där alla hjälps åt, men det krävs vitaliseringar. Unga har det inte bra trots en stor offentlig sektor.
Det är dags för arbetarrörelsen att hitta en politik som fungerar för unga i dagens verklighet, som inte automatiskt ger jobb och bostad bara för att man tagit studenten.