Knarkfritt Gotland?

Politik2007-02-13 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
2002 biföll kommunfullmäktige en motion från Christer Engelhardt (s) om att göra Gotland narkotikafritt. Hur det har lyckats kunde vi läsa om i lördagens GT. Det finns 600-700 narkotikamissbrukare på ön och sannolikt 10-15 langare. Varje månad säljs knark av olika sorter för drygt 1,5 miljoner kronor. Och dessa pengar plockas till troligen 80 procent in genom brottslighet.
Jag förstår att polisen, tullen och socialtjänsten gör allt de kan med sina resurser och inom sina lag- och regelverk. Och jag är definitivt emot alla former av att enskilda medborgare agerar på egen hand genom olika former av medborgargarden för att stoppa knarket. Men jag har liten förståelse för att myndigheterna motarbetar Hasselas träning och användning av narkotikahundar, som ett preventivt verktyg mot narkotikan.
Jag är djupt besviken på att de myndigheter som ska beivra brott, motarbetar Hasselas narkotikahundsutbildning. Det luktar småaktigt revirpinkande, som bara knarklangare och knarkare tjänar på. Visst ska vi värna den personliga integriteten, men skadas den om vi kan få bort narkotikan genom att en narkotikahund möter dig när du går av båten eller flyget? Knarket kommer till Gotland via båt och flyg. Kan vi stänga den vägen med knarkhundar, så är mycket vunnet.
Knarkandet har två stora negativa sidor. Knarklangarna tjänar grova pengar på att sälja och de knarkare, som fastnar i missbruket måste stjäla för att få ihop pengar. Knarkarna går ner sig på alla sätt och knarkar till slut ihjäl sig. Efter stort lidande för knarkarna och deras familjer och enorma kostnader för samhället och skattebetalarna. Den andra sidan är den brottslighet missbruket genererar. De allra flesta av stölder, inbrott och rån har sin grund i jakten efter pengar till knark. Vi skulle alltså vinna enormt mycket om exempelvis Hasselas eller polisens narkotikahundar mer eller mindre regelbundet stod vid landgången till båtarna och på flygplatsen. Vem har något emot en sniffande narkotikahund utom den som smugglar narkotika? Jag tror alla andra tycker det är bra. Vi accepterar utan knot den utökade kontrollen på grund av terrorhotet. Skulle vi inte acceptera och bejaka narkotikahundar vid flyg och båt för att radikalt få ner narkotikamissbruket på Gotland?
Kampen för ett narkotikafritt Gotland kan inte lyckas om myndigheterna bekämpar andra som vill stoppa knarket. Istället behövs ett förtroendefullt och bejakande samarbete mellan myndigheter och organisationer, som Hassela, som har effektiva medel att bekämpa knarket. Både polisen och Hassela vill få bort knarket från Gotland. Då måste deras samlade resurser användas i ett tillitsfullt och utvecklat samarbete. Hasselas narkotikahundar måste användas maximalt för att göra Gotland narkotikafritt.