Det händer väldigt mycket på Gotland. Utvecklingschefen Per Lindskog berättade i två timmar för oss i studiecirkeln Skatter, näringsliv, med mera om allt det som händer, det som inte händer och det som borde hända.
Han har många bollar i luften. Runt oss svävar Gotland Promotion, Inspiration Gotland, Näringslivsråd, Tillväxt Gotland, Produkt Gotland med flera. Vi vanliga har bara vaga aningar om vad allt detta står för.
Ökat nyföretagande
I det förra tillväxtprogrammet satte kommunen upp mål för arbetet. Några av målen uppnåddes verkligen, som ökat nyföretagande, där ligger vi bland de bästa i landet. Men vi nådde inte målet för befolkningstillväxt, det är vad alla minns. Nu har vi ett nytt Närings(livs)politiskt program. Det tycks oss sakna substans, vi ser inte vad man vill skall hända med öns näringsliv.
Kan det här programmet användas för att skapa fler arbetstillfällen? Det är kärnfrågan för oss som är aktiva i politiken och undrar vad politikernas roll är.
I förra onsdagens GT presenteras en ny ledare för Tillväxt Gotland. Hon menar att "det är företagsklimatet vi ska fokusera på". Det finns med bland utvecklingsområden i det nya programmet. Men vad betyder det? Lindskog talar om "agrar kultur". Det som jag tror varit Gotlands styrka. Gott självförtroende, jag klarar mig själv. Men det duger inte i dagens värld. Småföretag kan inte utvecklas var för sig. De måste samverka, så som vi just nu ser i de många utvecklingsbolagen. Stjärnan är väl Heligholm på Sudret.
De lär ha fått mest utvecklingsbidrag i landet. På Östergarnslandet växer Nygarn. Stödmöjligheterna är ju också en djungel: EU-pengar, Regionala utvecklingspengar, Leader. Det behövs eldsjälar för att hitta rätt.
Bredband och kompetens
Hur vill utvecklingschefen smalna av och konkretisera allt det här? Två områden säger han: Infrastruktur och Kompetensutveckling.
Bredbandsutbyggnaden pågår för fullt. Kunde man ha samverkat mer, över större områden? Regionen bidrar en del, men mest är det privata initiativ. Distansoberoende verksamhet, det är väl modellen för folk på en ö, som dessutom vill utveckla hela ön, inte bara Visby.
Så har vi sorgebarnet, färjetrafiken. Riksdagsman Engelhardt har just fått avslag på sin motion att avveckla Gotlandstillägget. Inte tror vi att det vore lyckligt när ingen vet vad som skulle komma i stället. Gotländska företag kan inte rakt av betala sina fraktkostnader. För dem gäller det att logistiken fungerar: från Food Mark i Klinte, färjan till mellanlager i Jordbro och till butiksdiskarna runt om i Stockholm, i exakt rätt tid. Det måste inte betyda att fara i 28 knop!
Lindskog står lojalt för de gotländska ståndpunkterna: dagens turtäthet, två fastlandshamnar, minst dagens fart. Eva Bofride menar i Gotlänningen, att om vi bara skriker tillräckligt högt, får vi allt vi önskar. Logik på en femårings nivå. Lindskog vet att med de kraven bygger vi in oss i en trafik som kommer att bli mycket dyr, med stigande oljepriser. Är det säkert att en socialdemokratisk regering vill stå för de kostnaderna?
Ekonomi och förskola
Kompetensutveckling handlar faktiskt inte främst om en ny chans för dem som hoppat av gymnasiet. Gotland behöver specialkompetens av olika slag, men mycket få av varje, för att serva tunga maskiner, för att göra obligatorisk ventilationskontroll, till exempel.
Samarbetet med Uppsala universitet borde ge möjlighet för Högskolan att satsa på just det som vi behöver här.
Ekonomi och förskola, säger Lindskog. Kompetens för våra många småföretag och satsning på barnen. Där finns kanske framtiden för Gotland.