Ibland känns det väldigt naturligt att kommentera kollegorna på de gotländska ledarsidorna. Bisarrt, tycker GA:s Mats Linder att det är att Stefan Löfven sträcker ut en hand till oppositionen efter att ha föreslagit en rödgrön politik. Jag undrar vad han menar att statsministern skulle ha gjort i stället. Skulle han ha bett att få låna det budgetförslag som Alliansen sedan länge lovat lägga och gjort en kopia? Och sedan räckt lång näsa åt väljarna. För även om valresultatet inte gav någon majoritet i riksdagen är det helt klart att väljarna avvisade den regeringskonstellation som styrt de senaste åtta åren. Stefan Löfven har på (den förre moderate) talmannens uppdrag bildat en rödgrön regering. Då får nog till och med Mats Linder acceptera att den åtminstone försöker föra en rödgrön politik. Det kommer att kräva kompromisser och samarbete med andra partier som kommer att påverka politiken. Men vilket är alternativet?
Jag fick som väntat inget medhåll av Gotlänningens Eva Bofride för min måndagsledare om att regler ska gälla lika för alla. Det beror delvis, inser jag, på att jag var otydlig. Med regler menar jag inte bara lagar utan också de oskrivna regler vi håller oss med. Det jag vänder mig emot är om vi har en moral för vissa och en annan för andra.
Men jag uttryckte tydligt att det gäller skyldigheter, möjligheter och rättigheter, alltså både det som är frivilligt att använda sig av och det som man omfattas av utan eget val. Därför nämnde jag till exempel både a-kassa och sjukpenning. När Eva Bofride skriver att ingen borgerlig företrädare vill avskaffa något av detta ser hon det hon vill se. Det finns en bredare bild. Systemen har visserligen inte avskaffats men försämrats. Och vad annat är det allianspartierna menat när de högt och samfällt kritiserat det de kallar bidragslinjen? Den försämring av a-kassan som den nu avgångna regeringen stått för har lett till att många står utanför den tryggheten. A-kassan är inte avskaffad men i praktiken borta för åtskilliga. När det gäller sjukförsäkringen är det helt klart att den faktiskt har avskaffats - för de som passerat den bortre tidsgränsen och blivit utförsäkrade. Jag kunde också ha nämnt att stora delar av välfärden har införts i strid mot ett eller flera av de borgerliga partierna. Trots det ska självklart även företrädare för dessa partier ha tillgång till systemen.
Jag menar att vi ska använda samma måttstock till alla medmänniskor. Har miljöpartisten Åsa Romson använt en otillåten bottenfärg är det fel, precis lika fel som om en moderat gjort samma sak. En person, vänsterpartist eller inte, som tycker att allt hushållsarbete hos andra är förnedrande i sig har onekligen åtskilligt att förklara om hen själv anlitar hushållshjälp oavsett om den subventioneras av staten. Men det de flesta som inte gillar rutavdraget är emot är just subventionen. Att de därmed skulle förlora sin moraliska rätt att använda sig av det är orimligt.
Jag vet att många socialdemokrater med stolthet tycker att det ska ställas högre krav på just socialdemokrater. De ser det som att större förtroende medför större förväntningar och att det är något att glädjas åt. Jag förstår den inställningen men jag delar den inte.