Gotland har 92 unika medeltidskyrkor, sällsynta orkidéarter, rariteter som raukar, en hel medeltidsstad omramad av ringmur, Gotlandsfår och Europas ja, kanske världens största örnkoloni.
Det är unika kultur- och naturvärden att leva på och värdesätta för öns framtid. Gotland saluför också vind, kalk och jordbruk. Viktiga framtida naturvärden måste få lov att samsas och det måste finnas en vilja till en framtida tankeförändring. Inga låsta positioner är till nytta.
Ingen vindkraftspark i Mästermyr
Det finns ingen konflikt mellan örn och vindkraft, hävdar Lars Thomsson, före detta kommunalråd, om Miljööverdomstolens beslut om nej till vindkraftspark i Mästermyr.
Självklart finns det en konflikt, en konflikt mellan naturvärden, annars skulle domstolen inte sagt nej. Idag är Gotland det örntätaste området i Nordeuropa, ja kanske globalt sett.
Redan 2007 vid ett Kungsörnssymposium på Gotland framfördes i samband med Rovdjursutredningen att man måste vara observant på vilka effekter en storskalig utbyggnad av vindkraften kunde få på den nordiska kungsörnpopulationen och dess reproduktion.
Gotland har 80 par kungsörn och än fler havsörn. Det måste väl alla dessa naturtjänstemän på länsstyrelsen ha upplyst dåvarande kommunstyrelsen om.
Inte behöver Lars Thomsson invänta en studie i fågellivet på Näs. Lars Thomsson, som vindkraftssamordnare, känner väl till hur havsörn och annat fågelliv har fått ta stryk av den vindkraftspark som upprättades 2005 på den norska ön Smöla. Den lyfts fram som exempel på dåligt placerad vindkraft. 39 örnar har inom en kort tidsperiod dött i kollisioner med kraftverken liksom annat fågelliv, förutom att kraftverken påverkar reproduktionen.
Lars Thomsson utgjuter sig över "att det inte finns någon rim och reson i miljööverdomstolens beslut".
Beslutet är snarare en bakläxa från Domstolen på den framfart, som Lars Thomsson under sin politikertid har fört, för att alldeles för snabbt lägga fast en dåligt genomförd översiktsplan.
Örn är ett naturkapital
Om alliansen noggrant gjort en samsyn i lugn och ro med sina medborgare om hur samhället bör ställas om. Diskuterat med omgivningen vilken analys som behövs för en sådan omställning, vilka naturvärden som blir viktiga för framtiden.
Och hur befolkningen tänker om sin framtid, hade beslutsfattare kanske fått syn på risker och krockar i markvärden liksom olika naturvärden varav fågellivet bara är ett.
All omställning där naturvärden exploateras skapar känslor. Skapar vi grön, uthållig tillväxt finns risk för förslitning av annat naturkapital. Örn är ett naturkapital liksom vind.
Det är två unika möjligheter för etableringar på ön av vitt skilda slag som båda ger någon form av jobb. I ena fallet bygg och översynsarbete, i andra fallet nya former inom turistnäring på andra tider av året. Kan man locka folk med sparris och murklor i maj, kan man locka en annan kategori människor med intresse för unikt fågelliv i februari.
Framtidskommissionen
Idag måste man fånga det verkliga värdet i ekosystemtjänster vi har och ta till sig vad de faktiskt är värda. Det är den framtida samhällsutmaningen, som framkom vid Framtidskommissionens seminarium i landshövdingens trädgård. Man kan inte lägga död mans hand över en örnkoloni för vindkraftens utveckling.
Däremot kan man lätt flytta på de områden som man lagt fast i sin okunnighet i översiktplanen eller begränsa dessa områden.
Det gäller att erkänna bristerna och ha ett öppet sinnelag, förmåga att tänka om, tänka nytt. Inget är givet och framtiden ligger öppen.