Kongresshallen ger indirekt mer pengar till sjukvården
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men någon måste se till det gemensamma. Politikernas enda uppgift är inte att bedriva sjukvård och ploga vägar. Öns näringsliv måste stärkas och utvecklas om det skall bli några pengar till vård och vägar.
Staten och EU betalar
En stor majoritet i kommunfullmäktige har efter mycket diskuterande och långt utredande beslutat, att kommunen skall bygga en kongresshall. Det är möjligt genom att staten och EU står för större delen av investeringen.
Nu, ett halvår efteråt, görs detta till en fråga om demokrati. "Folket" vill inte ha någon kongresshall, alltså skall beslutet rivas upp och allt arbete som redan gjorts kastas i sjön. Även ansvariga politiker instämmer i det kravet.
Vem är det som bestämmer i en demokrati? Somliga säger väl: Det är majoriteten som skall bestämma genom allmän omröstning. Så gjorde man förr i de små socknarna - fast förståss fick bara männen vara med.
Varje större beslut måste planeras och utredas. Det är inte rimligt att göra allt det arbetet utan att veta om sen folket i slutänden kommer att säga nej.
Därför pågår den politiska processen hela tiden, i partimöten, där alla är välkomna att vara med. Men beslutet fattas av dem som folket väljer i allmänna val.
Skolor och avlopp
Betyder det att folket bara får vara med på valdagen? Verkligen inte! Jag vet, att alla kommunens nämnder inför alla större beslut kallar till samråd med dem som är berörda av beslutet. Erik Martell och Brittis Benzler har varit på otaliga möten kring eventuell nedläggning av en skola.
Vi i tekniska nämnden har varit på stormiga möten om utbyggnad av vatten och avlopp - kanske mot folkets vilja. Och nog tycker jag att Björn Jansson försöker jämka samman socialnämndens och vårdfolkets synpunkter.
Här finns en kärnpunkt: "de som är berörda". Innan folkbiblioteket i Visby flyttades till högskolan, var protesterna starkare än någonsin varken förr eller senare. Därför att bibliotekets placering berör varenda gotlänning som använder bibliotek. Men kongresshallen berör ingen enda gotlänning personligen. Där finns en skillnad. Jag tror ännu, att tilltron till våra politiker allvarligt skadades av att biblioteksflytten genomdrevs.
Man kan annars undra, varför just kongresshallen har blivit ett sådant hatobjekt. Vi som har beslutat om det, vet naturligtvis inte, om det blir så många kongresser som vi hoppas.
Det är ett riskprojekt. Men hallen kommer att finnas där, för gotlänningarna. För konserter, teater och andra stora evenemang. Det saknar vi. När Jesus Christ Superstar gavs på Säveskolan, den största lokal vi har nu, fick många vända hem, de fick inte plats.
Hur kan "folket" veta, att ingen enda av alla de kongresser som hålls i vårt närområde, kommer att hållas på Gotland?
Man öser förakt över politikerna och menar, att de inte bryr sig om att lyssna. Det är svårt att se, att något kan förändras, om man alltid skall lyssna på dem som säger nej.
Stora pengar till Gotland
Kongresshallen betyder en möjlighet att utveckla turismen, en av våra viktigaste näringar. Varje kongress ger stora pengar till Gotland. Och därmed indirekt också till vården.
Detta är ändå inte svar på den svåra frågan om "demokrati". Peter Pettersson citerar Voltaire: Jag delar inte din åsikt men är beredd att dö för din rätt att yttra den.
Inte det heller håller. Alla är väl eniga om att högerextrema, invandringsfientliga åsikter skall med alla medel tystas ner? Vår tillvaro är verkligen begränsad. Hur vi vänder oss blir alltid några "överkörda".
Och kommunen lär ändå aldrig ha pengar till all vård som någon kan behöva eller önska.