Korruption och kris i S-städer
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Politiskt är Göteborg starkt sammanknippat med Socialdemokraterna. Det vore märkligt om mutskandalerna inte förr eller senare kastar en skugga också över Socialdemokraternas ledarskap - och frågan därmed lyfts till nationell nivå.
När Göteborg blivit en symbol för ett dåligt Socialdemokratiskt styre är det inte det första exemplet vi känner till. Malmö är ju sedan tidigare ett sänke för Socialdemokraterna. Staden har setts som ett exempel på Socialdemokraternas misslyckade integrationspolitik. Och där finns också korruptionsfall.
Malmö kallas inom arbetarrörelsen för "vår stad" vilket inte saknar belägg då staden styrts av Socialdemokraterna i sammanlagt 85 år. Göteborg har inte varit lika S-präglat eftersom där funnits en stark liberal tradition. Men båda städerna har idag haft femton års Socialdemokratiskt styre under starka ledare.
Politiskt finns det mycket som förenar landets andra och tredje stad. Vad är det då som kännetecknar både Göteborg och Malmö? Där finns en brist på öppenhet och insyn. Makten har tagits för given under lång tid. Bägge städerna är i konflikter med omkringliggande kommuner vilket hämnar städernas roll som nav i viktiga tillväxtregioner. En annan gemensam nämnare är att det Socialdemokratiska partiet både i Malmö och i Göteborg vuxit ihop med städernas förvaltningar.
Men det är inte bara hur makten utövas som förenar Malmö och Göteborg. Städerna delar också problem med dålig kvalité i offentlig service som barn- och äldreomsorg. Och de delar problem med otrygghet till följd av utanförskap och våld. Från båda städerna syns en utflyttning till kranskommunerna.
Hittills har det avfärdats med att det handlar om jakt på lägre kommunalskatt. Men om man pratar med de som flyttar tycks bristerna i kvalité i den offentliga omsorgen, liksom otryggheten i offentliga miljöer vara vanligare som skäl för att överge staden.
Socialdemokraterna vill gärna vara de som försvarar kvalitet i omsorg. De vill också gärna framstå som ett parti som vill utmana segregationen. Ståndpunkterna blir dock svåra att hävda när de kommuner där de själva haft störst inflytande intar jumboplats i kvalitetsgranskningar.
Malmö och Göteborg är utomordentligt dåliga exempel att falla tillbaka på för ett parti som vill locka väljare. Muthärvorna i Göteborg kommer till slut att spilla över på Socialdemokraterna. Det går inte i längden att skylla på underlydande, eller att skicka fram stödpartierna för att svara på journalisternas frågor.
Till slut måste frågan om det centrala ansvaret för mygelkulturen besvaras. Socialdemokraterna får då två negativa skyltfönster. När Socialdemokratin samlas för räfst och förnyelse borde Malmö och Göteborg vara två punkter på dagordningen.