Vad är det egentligen med kött som väcker sådana känslor? Hur blev kött en sådan självklar norm att så snart någon väljer bort det så måste det ifrågasättas?
När festivalen Way Out West 2012 valde att enbart servera vegetarisk mat delade Göteborgs-Tidningen ut korv utanför entrén. För ett år sedan delade MUF ut hamburgare utanför en skola i Gävle på deras vegetariska dag för att värna valfriheten och härom veckan trampade LRF i klaveret i Nyköping när man serverade hamburgare på den ”köttfria dag” som kommunen där infört på initiativ av kommunens ungdomsfullmäktige.
Efterhandskonstruktion
LRF centralt har försökt förklara sig med att frågan är mer komplex än ”kött eller inte kött” och att det handlade om att väcka frågan om svenskt eller importerat kött. Med tanke på hur grovt man missade målet låter det närmast som en efterhandskonstruktion.
Hade man menat allvar hade det kanske varit smartare att servera svenskt kött en dag när skolan serverade utländskt men istället valde LRF att manifestera på just den köttfria dagen. Bland alla kommentarer som följde är det nästan bara Gotlänningens ledarsida som såg det som ”ett bra och smart försök att åter lyfta frågan om Sveriges dubbelmoral i matfrågan”.
Mats Linder på GA:s ledarsida säger sig inte ha något ”emot att kommunala kök (eller privata kök på kommunalt uppdrag) producerar mat med ett lägre köttinnehåll än idag. Så länge man gör det av rätt skäl.” men man ska inte ”göra politik och ideologi av den mat som andra ska äta”. Jag tycker det är märkligt att låtsas som att det inte finns politiska val även inom skolmaten.
Politik och ideologi
Här på Gotland är det ”politik och ideologi” som gör att skolmaten är avgiftsfri även på gymnasiet. Att servera ett vegetariskt alternativ är politik, långt ifrån alla skolor i landet gör det.
Att överhuvudtaget servera skolmat var en gång politik. Likaså är vad vi väljer att köpa politik. Att bestämma hur mycket pengar som eventuellt skjuts till för att man ska kunna handla ekologiskt och rättvisemärkt är politik.
Inom många områden talas det om att vi ska vara medvetna konsumenter, allt från köp av mjölk till val av pensionsförsäkring och äldreomsorg. Med tanke på storleken på ”konsumenten Region Gotland” känns det än viktigare vilka val vi gör.
Hälsa och klimat
I november kom en studie från Lunds Tekniska Högskola att vi äter 25 procent mer kött än vad Livsmedelsverket rekommenderar. En minskning skulle vara bra både ur ett hälso- och ett klimatperspektiv. Angående Way Out West som nämndes tidigare minskade festivalens miljöpåverkan med 25 procent när den blev vegetarisk.
Så vad hindrar egentligen Mats Linder? Om fakta pekar på att ett minskat köttintag faktiskt är bra och att motståndet från borgerliga ledarsidor bara är ”politik och ideologi”?
På regionens matsedel för skola/förskola ser man att ungefär var tredje vecka är en dag redan idag helt vegetariskt, då det serveras exempelvis pannkakor eller pasta och tomatsås med linser. Det har (inte ännu) lett till någon kampanj från MUF eller LRF.
Så speciellt svårt borde det inte vara att få en dag i veckan ”köttfri”. Tydligen ligger det ett medborgarförslag om att införa detta i regionen. Vågar man hoppas på ett positivt bemötande?