Tonåringen som blir smygfotograferad i skolans omklädningsrum - eller lärarvikarien som aldrig märker att eleverna filmar bakom ryggen? Vem som helst kan utsättas för kränkning.
Smarta telefoner får människan att göra mindre smarta handlingar. Kameramobilerna har gjort avståndet mellan kränkande foton och offentligheten kortare än någonsin: Diskussionstrådar på nätet bedömer smygtagna bilder av folks bakdelar. Badhusbesöket riskerar att leda till att någon du aldrig har träffat betygsätter storleken på bröst och biceps.
Den grundlagsfästa yttrandefriheten bör vägas mot individens rätt till personlig integritet. När justitieminister Beatrice Ask (M) föreslår att kränkande fotografering ska ge fängelse i upp till två år, gör hon något så ovanligt som att vilja ta hänsyn till integriteten.
Individen ska inte acceptera att bli smygfotograferad var som helst. Däremot är en generell, restriktiv lagstiftning mot kränkande fotografering långt ifrån okomplicerad: Dels tvingas professionella fotografer göra ständiga bedömningar över vilka motiv som kränker, dels får domstolarna i uppgift att tolka olika grader av kränkthet.
Att känna sig kränkt är ett subjektivt begrepp. Och eftersom Asks lagförslag inte är begränsat till särskilda miljöer är risken för rättsosäkerhet stor. Det är trots allt en väsentlig skillnad mellan att bli smygfotograferad på badhuset och att möta en paparazzi-fotograf under första barnvagnspromenaden.