Kringföst i nytt New York

Politik2006-01-09 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Om det fortfarande finns en rädsla för terrorism här, märktes det inte på nyårsafton.
Någon miljon New York-bor drog samtidigt ut på gatorna, alla med Times Square som mål. Sådant kräver vad man kallar för "crowd control" och den konsten behärskar New York-polisen till fulländning.
Vänligt men bestämt föstes vi i råkallt väder uppför Sjätte Avenyn till Central Park och sedan över till Broadway där vi lika vänligt men bestämt föstes neråt Manhattan i igen, med Times Square som en neonlysande hägring framför oss.

Bara att tacka poliserna
När sex-sju gator återstod till målet slog klockan tolv, och det var bara att tacka poliserna för fösningen och önska dem gott nytt år.
Ingen verkade särskilt ledsen över att vi aldrig kom fram till Times Square. Det krävs mer än en Usama bin Ladin att knäcka den här stan, mentalt i alla fall.
Mycket har förändrats sedan jag bodde här i början på 1990-talet. New York led då ännu av kraschen på 80-talet, när stan stod på konkursens rand och inte kunde betala lönerna, brottsligheten steg och polisen var resignerad och korrupt.
Det blev inte bättre av att Reagan sänkte skatterna för de rika och drog undan bidragen från de alltför demokratiskt sinnade storstäderna i norr.
Hans ideal var att amerikaner skulle bo i villa med swimmingpool i Kalifornien eller Florida.
Man ser betydligt färre tiggare, Public School 9 i grannskapet på Upper West Side är upprustad och det har bevisligen blivit mycket tryggare att röra sig på New Yorks gator.
Ett resultat av den hårdhänta nolltolerans-politiken under borgmästaren Rudolph Giuliani, men också av de ekonomiska framstegen och de sociala reformerna under Clintons presidentår. Många människor har helt enkelt fått det bättre.

Bättre kommunala skolor
New York leds sedan fyra år av miljardären Michael Bloomberg, som på nyårsdagen installerades för en andra period som borgmästare.
Han kallar sig för republikan, men låter som en demokrat. Han lovar inte bara fler poliser, utan också satsning på de kommunala skolorna och ökat bostadsbyggande.
Han tänker också ställa sig i spetsen för en landsomfattande kampanj för vapenkontroll, på tvärs med Bushs politik.
Bloomberg är populär, delvis kanske beroende på att han som ekonomiskt oberoende och näst intill politisk vilde antas se enbart till New York-bornas intressen. Han har hur som helst nått goda resultat med sin breda koalitionspolitik i stadshuset.
New York är annars en demokratisk stad och delstat. Hillary Clinton representerar numera New York i USA:s senat. Hon ställde upp mot Giuliani, som dock sig ur kampanjen.
En otrohetsaffär hade börjat läcka ut, och står man för nolltolerans kan man inte vänta någon större förståelse för egna snedsteg.

Saknar Palmes mod
Bor på det anrika Algonquin Hotel på 44:e gatan. Här intervjuade jag en trött Olof Palme en junimorgon 1982.
Han var på besök i USA för att presentera rapporten "Gemensam säkerhet" i samband med FN:s nedrustningskonferens den sommaren.
Träffade honom några dar senare på en presskonferens i Washington, där några typer från EAP ("Europeiska Arbetarpartiet") försökte störa tillställningen.
I Reagans USA var det upprustning som gällde, officiellt för att knäcka Sovjetunionen. Palmes kommission menade att säkerhet bara kunde skapas genom samarbete. Målet borde vara "gemensamt överlevande snarare än ömsesidigt förintande".
I dag styrs Vita huset åter av rustningsindustrin. Upprustningen är i fullt sving, fast supermakten inte längre har några verkliga fiender. Den frispråkige och modige Palme hade behövts än idag.