Krisberedskap som klarar Katla

Foto: Brynjar Gauti

Politik2010-04-19 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Olle Hellboms Astrid Lindgren-filmatiseringar når sällan samma nivåer som Tage Danielssons Ronja Rövardotter. Värst är äggkartongsdraken Katla i filmatiseringen av Bröderna Lejonhjärta. Detta till trots - säg den svensk som inte minns ljudet av Tengils horn och den sävliga drakens entré på den där åsen i Törnrosdalen.
Nu har en annan Katla äntrat vårt medvetande. Det finns risk att Eyjafjallajökull, den isländska vulkan som sedan natten till onsdag spytt ut sina askmoln, väcker den betydligt större vulkanen Katla. Om så blir fallet kan askmolnen bli en extra utdragen historia. Flygbolagen får fortsätta ställa in flighter, eftersom partiklarna - som dock är ofarliga för människor - riskerar förstöra viktiga delar av flygplanen.
En vanlig dag lyfter 28 000 plan i Europa. På fredagen beräknades cirka 11 000 plan kunna lyfta. I Sverige flyger varje dag mellan 65 000 och 85 000 människor. Det är med andra ord en hel del jobbmöten och semesterresor som nu ställs in. Naturen är en opålitlig partner.
De senaste åren har det varit sisådär med svensk krisberedskap. Regeringen och dess telefonväxlar togs på sängen av tsunamikatastrofen 2004. Vinterns snökaos ledde till inställda tågresor, men problemet förvärrades och förlängdes av bristande kommunikation och SJ:s oförmåga att tidigt meddela att folk självklart skulle få tillbaka pengar för biljetterna.
Naturen är oförutsägbar, och det får vi leva med. Just därför är det så viktigt att samhällets krishanteringsfunktioner fungerar som det är tänkt. Och därför vore det klokt att redan nu planera för att askmolnen kan bli långvariga.