Jag har skrivit om grafikmappen Humanitet på den här sidan förut. Den gavs ut 1933 av en grupp svenska konstnärer, bland annat Ulla Esmund och Albin Amelin. Det är samma år som Hitler tar makten i Tyskland, massarbetslöshet råder över kontinenten och förtvivlan växer. I detta väljer konstnärerna att ge ut en samling med antinazistiska verk med ett tydligt fredsbudskap. När flera stora dagstidningar, flera politiker, och monarkin var antingen tyst eller tyskvänlig, var det de fria konstnärerna som förflyttade samhällsdebatten och öppnade fältet för aktiv antinazism och antifascism – och mot krig.
Vi behöver en aktiv och generös kulturpolitik. Lena Adelsohn Liljeroth (M), kulturminister, har dessvärre inte inneburit just den aktiva och generösa politiken. Regeringen har ganska konsekvent utarmat kulturen. En av de reformer som väckt mest ont blod är att den fria entrén på statliga museer togs bort - något som gjorde att de statliga museerna tappade 2 miljoner besök redan första året.
Att demokratisera kulturen innebär inte bara att skjuta till mer medel till skapandet av kultur, det handlar också om tillgängliggörandet av kulturen. Vilka har råd att ta del av kultur? För vilka är det naturligt att gå på teater, läsa böcker, och gå på konsthallar? Vilka barn söker sig till kultur- och musikskolorna? Att avgiftsbelägga museum är ett effektivt sätt att öka avståndet mellan medborgare och kulturen.
Hur vi tar till oss kultur, vilken kultur vi tar till oss, och i vilken utsträckning är i högsta grad en klass- och genusfråga. Det går att utläsa stora klass- och genusmönster i, exempelvis, läsvanor. Flickors attityder till läsning är betydligt mer positiv än pojkars och barn med högutbildade föräldrar läser i större utsträckning. Det visar en studie gjord vid Mälardalens Högskola. Pojkar med lågutbildade föräldrar som läser yrkesförberedande program läser minst av alla.
Ett riktigt positivt besked är att Socialdemokraterna på Gotland, efter en motion av Janica Sörestedt, ställer sig bakom att ta tag i läskunnigheten hos eleverna. Detta ska nås genom utökade samarbeten mellan biblioteken, skolorna, och regionen. Det är faktiskt ett riktigt skarpt och bra förslag, som förhoppningsvis blir verklighet – om S får förtroende att styra regionen i fyra år till.
Att demokratisera kulturen och förbättra villkoren, både för kulturarbetare, skapandet av kultur, och tillgången på kultur, borde vara en valfråga. Kultur bygger identiteter, det formulerar i skrift, bild och ljud det vi själva är oförmögna att formulera. Då måste kultur få kosta, och de som skapar måste kunna leva - oberoende av marknaden.
Teater, litteratur, konstinstallationer, och musik är för samhället vad murbruk är för tegelväggar – det håller inte ihop utan det. Oavsett om det är en antinazistisk grafikmapp från 30-talet eller fjolårets deckarroman.