Kulturarvet som är vår framtid

Politik2011-09-12 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I går firades kulturarvsdagen runt om i Sverige. Temat är "Gröna platser". På riksantikvariatets hemsida presenteras syftet: "Kulturlandskapet bär spår av människans påverkan sedan årtusenden tillbaka: odlingar, betesplatser, hagar, ängar.

Kulturarvsdagen 2011 vill lyfta på förlåten de gröna platserna som även har stor kulturell, social och estetisk betydelse". Det är bra att samhället uppmärksammar det rika kulturarv som är bundet i vårt landskap. Men samtidigt är odlingar, betesplatser och hagar inte bara av social och estetisk betydelse.

Det är där våra livsmedel produceras. Prognoser om kommande global matbrist pekar mot den framtida betydelsen av de gröna miljöerna. Som kulturarv skiljer sig åkern och ängen från till exempel vikingagraven och midsommarstången. Odlingslandskapet har direkt inverkan på vårt framtida välstånd.

I Sverige är det ingen som talar illa om de gröna näringarna. Regering och opposition tävlar om att berätta hur viktigt lantbruket kommer vara i framtiden. Lantbrukaren beskrivs med rätta som något av en hjälte i strävan efter en grönare energiförsörjning och en mer kvalitativ matproduktion.

Men när det väl kommer till kritan, och det är dags att i sakpolitik skapa goda förutsättningar för de som verkar i de gröna yrkena, då är politikerna inte lika ivriga.

I veckan som gick uppdagades det att Livsmedelsverket stoppats av regeringen då verket ville publicera en sammanställning av tillgänglig forskning kring klimatfördelarna med närodlat. Regeringen lär då ha blivit rädda för att EU-kommissionen skulle uppfatta livsmedelsverkets information som ett handelshinder.

Vad det i praktiken innebär är att regeringen förbjöd ett statligt verk att publicera forskningsfakta därför att blotta kunskapen om fördelarna med närodlat skulle vara ett handelshinder gentemot utländska varor med större miljöpåverkan.

Svenska bönder kommer aldrig att kunna konkurrera med de internationella storföretagens priser. Därtill är de alltför tyngda av olika regler om exempelvis miljövänlighet och djurskydd. Men då måste å andra sidan svenska bönder kunna få åberopa dessa begränsande krav då de konkurrerar mot billigare varor. Och för att konsumenterna ska kunna fatta riktiga beslut måste tillgången till information vara fri.

I ett pressmeddelande kommenterar ordföranden för Lantbrukarnas riksförbund, Helena Jonsson, regeringens undfallenhet för de utländska kraven.

"I Sverige har kommit långt beträffande djuromsorg, klimat- och miljöhänsynstagande, och om tillämpningen av dessa regler ständigt ska betraktas som ett handelshinder så kommer det minska viljan att få före i dessa frågor."

Det går inte annat än att hålla med. Regeringens bristande engagemang för de svenska bönderna tecknar en oroväckande bakgrund till kulturarvsdagen "Gröna platser". Hur länge får vi ha dem kvar?