Nyligen arrangerade Kultur- och fritidsförvaltningen höstens Kulturting. En sammandragning som många ser fram emot och uppskattar. Den hundrahövdade församlingen i Riksutställningars lokaler bar syn för sägen. Denna gång handlade det om barn- och ungdomskultur. En viktig markering av kulturens roll i samhället.
Dessutom satte man lite press genom underrubriken "Från ord till handling". Ja, det var just det. "Från ord till handling" börjar bli ett allt vanligare uttryck i politiska och internationella sammanhang. Lätt att säga, svårare att göra.
Hon uttalade sin dröm
Kanske hänger det ihop med den hårdnande ekonomin. Under paneldebatten uppskattade jag särskilt kulturnämndens ordförande, Janica Sörestedt (S), när hon uttalade sin dröm: inga nedskärningar i kulturbudgeten.
Ibland går drömmar i uppfyllelse, men det tycks dröja vad gäller kulturnämndens anslag. Det är faktiskt anmärkningsvärt eftersom Gotland aktivt arbetat för och så begåvats med status som Kulturregion, en av de första i Sverige. Det måtte väl ha funnits en tanke bakom detta, eller? Att därmed prioritera kulturen i hela sin vidd.
Nu arbetar man bra med det man har, inte tu tal om annat. Den nya kulturstrategen som just städslats känns alldeles rätt i sammanhanget. Och när jag hör om Kulturskolans verksamhet blir jag rent lyrisk.
Kulturutbudet kan vi inte klaga på i denna lilla region. Men när tankar finns att åter dra in biblioteksfilialer då känns det inte bra. Särskilt trist att just Garda skall drabbas, nu med sin nybyggda skola.
Skolan och bibblan avgiftsfri
Under kulturtinget framhölls att det finns två platser där barn och unga kan nås av kultur, utan att begränsas av föräldrars plånböcker, skolan och bibblan. Platser där barnen är (skolan som deras arbetsplats) och bibblan som alla skall kunna ha tillgång till. De föreläsare som uppträdde på kulturtinget framhöll gång på gång: Lägg inte ner biblioteksfilialer! Det är en kortsiktig samhällspolitik.
Glädjande var att från Kulturrådet höra hur Barnkonventionen lyftes fram. Inte bara Artikel 31 om barns rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Även andra krav i konventionen som betonar barns rätt till liv och utveckling och rätt att komma till tals i sitt samhälle.
Jag noterade förnöjt Rolf K Nilssons (M) krav på en separat Kulturnämnd, frikopplad från sportarenor med mera. Han förde också fram ett önskemål att skolorna borde vara öppna även efter skoldagens slut till fromma för föreningsliv, bland annat med kulturinriktning. Många strök under det i debatten.
Och så framhölls det förstås att kulturen har ett värde i sig. Alltid viktigt att betona. Och i det ligger att kulturen på flera sätt kan bidra till en ymnig växtkraft i det gotländska samhället.
Så, det är bara att hoppas att Janica Sörestedts dröm kan bli verklighet, en kulturpolitik som prioriteras för barnens, ungdomarnas och samhällets skull.