Som en sensation har det uppfattats. Håkan Juholts uppmärksammade helsidesartikel på DN Debatt om kulturen på Skärtorsdagen. Ett välkommet påskägg med gott kulturideologiskt innehåll. När skrev en svensk partiledare ett genomtänkt ideologiskt inlägg om kulturen senast? Vi får nog gå tillbaks till Palmes dagar.
Det var alltså ingen tillfällighet att Juholt i sitt installationstal vid extrakongressen för en månad sedan inledde med ett längre avsnitt om kultur med solidaritet i fokus. Och för två år sedan lyfte han fram kulturen och kulturens värden i Helsingborgs Dagblad.
Sverige behöver ett kulturlyft
Där menar han att det inte går att välja mellan Picasso och Gösta Adrian Nilsson, Dalis vansinne och Monets frid, Stig Lindbergs design och Bruno Mathsons möbler, eller läsupplevelser som olika böcker ger. Juholts kulturintresse synes genuint.
Nu var det dags igen. DN-artikeln känns hoppfull i en tid då kulturen får stryka på foten, kulturkoffertar till trots. När skattesänkningar är Moderatregeringens bärande ideologi. Undrar just vad kulturministern tänker. Säkrast att hon tiger.
Tveklöst behöver Sverige ett kulturlyft, eftersom kulturpolitiken ytterst handlar om synen på människan och människovärdet.
Människan som medborgare i ett samhälle där kulturen stärker det gemensamma. Det är skönt när en partiledare är så säker i sin roll och som människa att han kan säga att kulturpolitiken vill utrusta människor med vingar. För så är det, alla behöver vi rötter och vingar. Trygghet, fantasi och drömmar.
Han ser på kulturen som en samhällets värdemätare. Det vill säga, ett gott samhälle där konsten får ta plats och där människans öppenhet och nyfikenhet mot omvärlden, historien och framtiden frodas.
Kritik av barnfattigdomen
Jag skulle vilja lägga till en värdemätare: Synen på barnen. Det samhälle som hanterar sina barn med respekt och omsorg blir framgångsrikt, solidariskt och varmt. Även här är Juholt värdemätaren på spåren med sin välgörande kritik av barnfattigdomen.
Kulturpolitiken måste prioriteras. Kommersialismen motas. Konsten känna sig fri och obunden. Fler röster och arenor för debatt. En utmaning för Juholts lag att nu stå upp för kulturen och synas på olika arenor. Grunden är lagd. Då gäller det att ta nästa steg. Från ideologi till konkret program. Vad innebär denna nya kulturpolitik? Fri entré på museer anas mellan raderna. Hur ser han på nymodigheterna med Kulturkoffert och Kulturregioner?
Kulturens ymnighetshorn
Regeringens stolta deklarationer har inte lett till att kulturkakan blivit större. Försumbara uppräkningar från Kulturrådet är utfallet hittills. Uppräkningen för Gotland 2011 blev 0,49 procent. Inte mycket att hurra för! Snarare att kritiskt granska.
Hur blir det med satsning på kultur för barn och unga? Kommer "En bok för alla" tillbaks? Hur blir det med arbetsplatskultur, stöd till kulturtidskrifter och invandrarkultur? Även synen på public service är viktig i sammanhanget.
Kulturens ymnighetshorn måste åter få sin rättmätiga plats i samhället.