Förhållandet mellan Kustbevakningen och Försvarsmakten har aldrig präglats av någon större syskonkärlek. När kylan var som mest markant under åren när Sovjetunionen ville behärska Östersjön var det knappt lönt att be kustbevakningen att ändra några grader på kursen eller att gå ett par distansminuter extra för att verifiera eller identifiera ett osäkert mål. Ett eko som försvarsmakten upptäckt med sin kustspaningsradar och som bedömdes kunde ha ett högt underrättelsevärde.
Nu kanske inställningen kan bli en annan. När generaldirektörerna för respektive myndighet Judith Melin Kustbevakningen och Ulf Bengtsson Försvarsmakten ombord i KBV 002 Triton undertecknat en gemensam överenskommelse och handlingsplan. Man börjar i vart fall i rätt ände när man startar med att "... identifiera områden där det kan finnas potential att uppnå bättre effektivitet i verksamheterna genom samverkan eller samutnyttjande av resurser, samt dessutom reglera samverkan mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen"... för att direkt citera överenskommelsen.
En för oss gotlänningar berättigad följdfråga blir då: om detta avtal hade undertecknats för mindre än tre år sedan - hade då Gotsam kunnat fortsätta på det utmärkta sätt som det visade sig kunna göra. Och att vårt land hade haft kvar en samverkanscentral om man så säger mitt i smeten? Svaret jag får är att med dagens moderna kommunikationsmöjligheter har inte den geografiska placeringen av kommandocentralen någon betydelse.
Visserligen sant. Men onekligen känns det mer nära verkligheten att leda en operation mellan Hoburgen och Liepaja om resurserna dessutom är baserade på Gotland. I dag leds verksamheten söder om Ölands södra udde av centralen i Göteborg, och norr om Öland från Muskö. Den överenskomna handlingsplanen innefattar gemensamt utnyttjande av infrastruktur där så är möjligt, samt översyn av larmrutiner, beredskap och resurser. Att respektive part svarar för kostnader som eventuellt uppkommer med anledning av överenskommelsen låter bekant och förtroendeingivande. Då är det i vart fall ingen risk för att det blir bråk om vem som skall betala.
Ledningsprofilen är av gängse pyramidmodell - styrning, koordinering och tre arbetsgrupper. Det är bara att tillönska parterna lycka till. Synd bara att försöket till att jämka ihop resurserna kommer minst 15 år för sent. Nu är det bara att även försöka inrangera ryssarna i Kaliningrads oblast bland de sju länder till antalet som i dag utbyter sjöinformation om vad som händer i Östersjön. Där tycks det dock ännu hänga en lapp på luckan på grund av försvarssekretessen.