Kvinnofrid en s-märkt julklapp
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
FN:s Kvinnokonferens i Peking 1995 blev ett viktigt avstamp för arbetet med kvinnofrid världen över. Där fastställdes att våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktrelationer mellan kvinnor och män.
Tre år senare, alltså 1998, kom riksdagens beslut om kvinnofrid. Det innehöll förändrad lagstiftning, och uttalade krav på myndigheterna om förebyggande insatser, handlingsprogram och samverkan mellan berörda myndigheter.
Få fart på kommunerna
Det innebar också att kommunerna uppmanades att agera! Men arbetet i kommunerna gick trögt i starten!
För tre år sen kom en slutrapport från Nationellt Råd för Kvinnofrid. Ordförande var Margareta Winberg. Där konstaterade man att det fanns stora vita fläckar på kvinnofridskartan när det gällde engagemang och resurser på kommunalpolitisk nivå.
Nästan hälften av alla Sveriges kommuner saknade till exempel helt kvinnojourer och de flesta län och kommuner saknade handlingsplaner för kvinnofrid.
I år har en ny utredning kommit från Socialdepartementet. Den har titeln - Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor.
Här har man gjort en inventering från augusti 2005, och fann att merparten, eller 71 procent, av kommunerna nu hade handlingsplaner. Och bland de som saknade handlingsplan arbetade de flesta med att ta fram en sådan.
Det verkar vara avgörande att frågan om mäns våld mot kvinnor aktivt hålls levande, exempelvis genom diskussioner på arbetsplatsen, engagerade chefer och satsningar på kompetensutveckling.
Förebyggande och stöd
Då kan handlingsplanen fylla flera funktioner som till exempel stöd i det konkreta arbetet, för samverkan och för att äska resurser.
Gotlands kommunövergripande handlingsprogram har två övergripande syften, att öka medvetenheten och att presentera strategier och tänkbara åtgärder.
Det innehåller en plan för stöd och hjälp, samordning, förebyggande arbete och utbildning.
Under arbetet med att ta fram handlingsprogrammet har möten genomförts med cirka 35 grupper av företrädare för myndigheter och organisationer.
Man har mötts av ett stort intresse och engagemang i diskussionerna med de olika grupperna, och den gemensamma reflexionen har redan i sig startat förändringsprocesser.
Mer för de unga kvinnorna
Det är dock en grupp som bör belysas mer i handlingsprogrammet, och det är unga kvinnor som befinner sig mellan den kommunala skolan och yrkeslivet.
Det är en mycket sårbar grupp. Det är just dessa unga kvinnorna som är utsatta för störst risk för sexuellt våld. Enligt BRÅ:s undersökning - Slagen dam - hade mer än var femte ung kvinna utsatts för våld under det senaste året.
I uppdraget ligger att man vid uppföljningen, som ska genomföras om tre år, särskilt ska uppmärksamma behovet av åtgärder för den här gruppen. Viktigt!
Nu ska handlingsprogrammet ut och användas som verktyg och stöd i arbetet inom hela kommunen.
Det är ett innehållsrikt dokument, och jag hoppas och tror att det kommer att vara värdefullt i det praktiska arbetet för Kvinnofrid på Gotland.