Kvinnokarlen och politikern
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den ende vi har facit för är faktiskt Jens Otto Krag, s-politikern som haft en nästan mytisk plats i Palles utveckling och politiska karriär.
Krag var också något så pass ovanligt som en dansk politiker som var känd även i Sverige. Inte för inte var han ju ett tag gift med Birgit Tengroth; en av fyrtiotalets stjärnaktriser i svensk film. Varför det inte blev så långvarigt har bägge parterna gett var sin version av memoarvägen.
Krags aptit på kvinnor
Krags andra hustru var också en vacker aktris, Helle Virkner, för svensk publik förmodligen mest känd som Elisabet i den också mycket uppskattade tv-serien "Matador".
Inte heller det äktenskapet avlöpte väl. Krags aptit på kvinnor tycks ha varit närmast manisk - ungefär som Kennedys - och lät sig inte begränsas av några äktenskapliga ramar.
En av de mer pinsamma episoderna var nog då Krag under besök på Harpsund "försvann" mitt under lunchen för en herdestund med hustrun till en svensk toppämbetsman.
Värden, Tage Erlander, blev rasande och gav sin danske kollega en rejäl utskällning efteråt. Detta åtminstone enligt vad Helle Virkner berättar i sina memoarer.
Men med stor fingerfärdighet dominerade Krag dansk politik i ett par decennier.
- Man har et standpunkt indtil man tar et nyt, ikke sandt, är ett intervjusvar som kommit att sammanfatta hans pragmatism och blivit klassiskt i Danmark.
Utbränd och ensam
Krags avgång dagen efter ja-segern i folkomröstningen om EU 1972 slog ned som en bomb. Han hade då nått sitt främsta mål; att få in Danmark i den europeiska gemenskapen.
Men priset var högt: ett försvagat parti, en parlamentarism i kris och vidöppet fält för högerpopulister typ Mogens Glistrup och Pia Kjaersgaard. Riktigt har nog Danmark aldrig återfått sin politisk hälsa sen dess.
För Krag själv blev epilogen också tragisk, vilket ju slutavsnittets möte i tågkupén lät ana. Drömmarna om ett fritt liv han skulle fylla med att måla och skriva slutade i besvikelser.
När han dog 1978, bara sextiofyra år gammal, var han utbränd och ensam. En ensamhet som varken alkohol eller en fortsatt rad av unga "väninnor" kunnat råda bot på.
Samhället och det politiska spelet bemästrade han till fulländning. Sig själv och sina egna förhållanden var han dålig på att administrera.
Med "Matador" i minnet kommer man man lätt att tänka på Mads Skjern; mannen som till slut uppnått allt, men till priset av idel tomhet omkring sig.
Två memoarböcker
Vill man veta mer om Krag finns faktiskt två memoarböcker utgivna på svenska. Den verkliga kunskapskällan om honom är dock statsvetaren Bo Lidegaards biografi i två volymer. Förutsatt att man inte bangar för en dansk läsövning alltså.