Kvinnolönerna måste höjas
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Dilemmat är ju att det som ska betala de lågavlönade kvinnorna i vården, omsorgen och i skolan är skattepengarna. Å andra sidan är kommunerna och deras styrande politiker piskade att höja lönerna, om de ska kunna rekrytera ny personal, som sköter äldreomsorgen, sjukvården, handikappomsorgen och barnomsorgen när de stora pensionsavgångarna sätter igång inom några år.
Den borgerliga regeringens försämring av a-kassan gör också avtryck i lönekraven. En arbetslös kommunalare, som med jobb tjänade 18 000 kronor i månaden får bara 11 704 kronor i månaden i a-kassa numera, och kan tvingas ta jobb till lön på 10 500 kronor i månaden, enligt de nya reglerna. Därför vill Kommunal höja avtalets lägsta lön på 13 800 kronor i månaden. Det kommer säkert bli tuffa förhandlingar mellan Kommunal och kommunerna och landstingen. Totalt i alla kommuner och landsting blev det dock överskott i ekonomin med drygt 19 miljarder kronor 2006, så visst löneökningsutrymme borde finnas. Å andra sidan vill de allt fler borgerligt styrda kommunerna istället sänka skatten och säga upp personal.
Kommunal kräver alltså en löneökning med 3,9 procent. Vad det blir efter förhandling och eventuellt strejk återstår att se. De svenska direktörerna nöjer sig dock inte med futtiga 3,9 procent. De har i genomsnitt höjt sina redan höga löner med 56 procent på tre år. Scanias vd tjänar 2,1 miljoner kronor i månaden. Ett enigt LO och sannolikt en stark folkig opinion stöder Kommunals krav på högre kvinnolöner. I många kommuner blir valet mellan sänkt skatt och höjda kvinnolöner en politiskt het fråga. Kanske även på Gotland.