Kvinnolönerna måste höjas
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I förra avtalsrörelsen stred Kommunal och de andra facken hårt för att få upp de lägsta lönerna. Det som avtalsvägen är lägstalöner och som i andra länder lagstiftningsmässigt bestäms som minimilöner. Avtalsrörelsen nästa år kommer att präglas av fortsatta krav på att höja lägstalönerna för Kommunals kvinnor i vård och omsorg och i andra yrken på hela arbetsmarknaden.
Nu finns ännu starkare skäl för facken och de lågavlönade kvinnorna att slåss för att höja lägstalönerna. Den blivande borgerliga regeringen kommer att fatta en rad beslut som leder till en press nedåt på lönerna. Försämringen av a-kassan och inrättandet av en låglönemarknad kommer att pressa alla löner nedåt. Om sedan den borgerliga regeringen agerar för att det blir helt möjligt med en översvämning av utländska företag, som genom löndumpning pressar lönerna nedåt är behovet av bättre lägstalöner ännu större.
Det här låter som en riksfråga, men är i alla högsta grad en kommunalpolitisk fråga. Det har man fattat på en del ställen runt om landet, bland annat i Göteborg. Där har man kommunalt satsat på att få fram ett lönesättningssystem, som upplevs som rättvist av både arbetsgivare och anställda. Det har lett till en utjämning av kvinnolönerna uppåt. Samma sak går att göra i Gotlands kommun. Det handlar om att avsätta särskilda lönepotter för att höja de lägsta lönerna.
Självklart för att skapa ökad rättvisa mellan män och kvinnor. Men de är även en nödvändighet för kommunen om de ska kunna rekrytera anställda som vill ta hand om de sjuka, äldre, barnen och handikappade. De närmaste 8-9 åren kommer väldigt många anställda inom vård, omsorg och utbildning på Gotland gå i pension. Ska det då lyckas att ersätta dessa duktiga anställda med nya, måste både löner och arbetsvillkor vara bra. Och då är både lönenivåerna och att det går att få heltid och inte bara en massa deltider, avgörande.
Det finns ett genuint folkligt stöd för att höja lönerna för Kommunals kvinnor, som kämpar på deltider inom vård, omsorg och skola. Det är både en rättvisefråga och en jämställdhetsfråga. Men det är också en samhällekonomiskt viktig fråga. Ju fler som tjänar mer pengar får också ökad köpkraft. Detta gör att fler handlar mer och ger fler företag större vinster, så de kan anställa fler.
Om den borgerliga jobbpolitiken leder till att väldigt många svenskar får lägre lön och mindre pengar att handla för, minskar efterfrågan. Det viktigaste för alla företag är att efterfrågan är stor på det de säljer. Om allt färre har pengar att handla för, minskar efterfrågan och företagen får skära ner. Detta samband mellan anständiga och höga löner och efterfrågan tycks inte de borgerliga ekonomerna känna till. Därför är det viktigt att socialdemoraterna nu i kommun efter kommun ger stöd för höjda kvinnolöner.