Är det tuffare att vara kvinna än man i politiken? Den frågan dyker med ojämna mellanrum upp och svaren är ofta rätt spretiga och beroende på hur man frågar – och vem som svarar.
De flesta är nog överens om att det finns skillnader. En sak som diskuteras av och till är om kvinnor drabbas hårdare än män när något gått galet. Hur var det till exempel med de statsråd som inte betalat TV-licenserna eller anlitat svart arbetskraft när Alliansen tillträdde och senare, behandlades män och kvinnor lika?
Det är lätt att hitta enskilda exempel på olikheter men hur ser bilden ut mer övergripande? Är det en fördom att män behandlas annorlunda eller finns det skäl för en sådan uppfattning?
Så kallade skandaler och de mediedrev som ofta ingår i deras dramaturgi har hittills inte undersökts i någon större och mer vetenskaplig studie. Det gör det extra intressant att Tobias Bromander valt det ämnet för sin doktorsavhandling i statsvetenskap. ”Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia?” heter den och lades fram vid Linnéuniversitetet förra året.
Författaren har studerat 92 skandaler och deras behandling i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Totalt 4 345 artiklar har undersökts under perioden januari 1997 till april 2010. I fyra avseenden finner han skillnader i villkoren mellan könen i sitt omfattande material.
?? Medierna skriver mer om kvinnor än om män. I genomsnitt skrivs dubbelt så många artiklar om den skandalen rör är en kvinna och antalet dagar skandalen varar i media är fler. Det bedöms alltså ha större nyhetsvärde om en kvinnlig politiker gör något som kan anses felaktigt eller olämpligt.
?? Kvinnornas överträdelse sker huvudsakligen i den privata rollen och männens överträdelser sker huvudsakligen i den offentliga rollen.
?? I kvinnornas skandaler är det politiska ansvarsutkrävandet mer framträdande än i männens skandaler. Tonen i medierna tenderar att vara mer förlåtande och accepterande kring män och det är vanligare att man kräver kvinnornas avgång.
?? I kvinnornas skandaler riktas ett större fokus på huvudpersonen än i männens skandaler. Männen utsätts därmed för en mer balanserad rapportering än kvinnorna.
Utfallet av undersökningen är inte särskilt förvånande men visar ännu en gång att villkoren för kvinnor och män i politiken fortfarande inte är likvärdiga, 66 år efter att det första kvinnliga statsrådet Karin Koch tog plats i Tage Erlanders regering.