Flickor presterar generellt bättre än pojkar i skolan. Det är en trend som varit tydlig de senaste tjugo åren, och nu börjar den få effekt också på arbetsmarknaden där andelen kvinnor i kvalificerade yrken och på chefsposter snabbt ökar.
Statistik som visar utvecklingen finns att tillgå i den senaste underlagsrapporten till regeringens framtidskommission. Rapporten har titeln ”Betygsgapet mellan flickor och pojkar – konsekvenser för framtidens arbetsmarknad”.
Statistiken från Skolverket ger en tydlig bild. Flickor har högre snittbetyg än pojkar. De fullföljer i högre grad gymnasiet, och väljer oftare att plugga vidare. Det bättre utfallet gäller nästan alla ämnen. Av högstadiets 24 undervisningsämnen är det bara i idrott som pojkarna har bättre betyg än flickorna. I ämnet teknik säger statistiken att det är lika, men i de 22 övriga ämnena får flickor bättre betyg än pojkar.
Den finns en fördom att unga kvinnor presterar bra i skolan, men att männen sedan drar ifrån i arbetslivet. Oavsett om fördomen är sann eller ej verkar det manliga övertaget på arbetsmarknaden snabbt försvinna. Sedan 2001 har det skapats 200 000 nya akademikeryrken i Sverige. Nästan 70 procent av de jobben har besatts av kvinnor. Under samma period har andelen chefer som är kvinnor ökat från 31 till 42 procent.
Det här borde vara en utveckling som vi alla kunde glädjas över. Samhället blir mer jämställt. Men det finns en hake. Flickornas framgång beror framförallt på att gossarna presterat allt sämre och sämre. Dessutom har skolans resultat överlag blivit sämre.
Under samma tjugo år som flickorna stadigt förbättrat sitt relativa försprång har svensk skola fallit i internationella jämförelser. Svenska skolelever, både pojkar och flickor, presterar i dag generellt sämre än tidigare när man jämför kunskaper mellan länder. I en stor PISA-studie konstateras att Sverige tillsammans med Bulgarien sett det största kunskapstappet av alla OECD-länder.
Förfallet har dessutom varit störst i de ämnen som pojkar traditionellt visat störst läggning för, som matematik och fysik. Exakt vad pojkarnas sjunkande resultat beror på vet vi inte. Men förändringen torde ha sin förklaring skolsituationen. Raset i betyg för gossarna sammanfaller med att resultatet av 60-talets radikala omdaning av lärarutbildning och pedagogisk syn började få genomslag i skolans vardag.
Betoning på skolan som social fostran snarare än kunskapsöverföring syns ha påverkat resultaten negativt överlag. Men flickorna har klarat omställningen bättre. I förhållande till pojkarna klarar de sig generellt bättre i en miljö med otydliga regler och där större vikt läggs vid sociala färdigheter.
Sammanfattningsvis är det naturligtvis oerhört glädjande att flickorna presterar bra och att detta förbättrar jämställdheten i samhället. Men det är synd att det inte sker i ett läge kunskapsnivåerna höjs, och där även pojkarna klarar sig bra.