Kyrkovalet är en del av demokratin

Politik2013-08-29 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Snart är det val i Sverige. Tre val på raken inom ett drygt år – kyrkoval, EU-val och riksdagsval. Det är god demokrati. Att medborgarna får säga sitt i vitt skilda frågor.

Kyrkovalet och EU-valet har hittills inte lockat så stora skaror till valurnorna. Men borde göra det, eftersom det är frågor som på flera sätt berör människor.

Mest berörs vi av riksdagsvalet för det som sker i riksdag och regering. Plånboksfrågor, som det brukar heta, men inte minst välfärden och jobben.

Demokratin måste vårdas

Redan nu kan det upplevas som att valrörelsen startat, vilket är bra för att kunna ta ställning på ett genomtänkt sätt om ett år. Demokratin ger oss alltså möjlighet att påverka vår vardag och vår framtid. Demokratin skall vi vårda.

Men även de kyrkliga frågorna behöver vårdas. Faktum är att över sex miljoner svenskar är medlemmar i Svenska kyrkan. En imponerande andel av svenska folket (67 procent). Det står naturligtvis för något. Det finns ett intresse i det fördolda. Att man upplever att kyrkan är viktig.

Det talas om att kyrkan tappar medlemmar, vilket är naturligt i ett sekulärt samhälle och där nya och intressanta religioner kommer in med våra invandrare.

Men kyrkan sitter djupt i svenska folket. Det kan handla om tradition, barnatro och en trygghet. Kyrkan erbjuder så mycket. Från den naturliga samlingspunkten genom århundraden - kyrkan mitt i byn - till gudstjänst och ritualer i livets olika skeden. Ulla Pettersson skrev nyligen i sin ledare om ritualernas betydelse för oss människor. Ritualer kan ordnas på olika sätt, men i kyrkan blir det högtidligt och påtagligt, vilket nog många önskar för livets milstolpar.

Kyrkovalet den 15 september borde locka många fler att delta för att visa att kyrkan är en viktig del i ens liv och i samhället. Kyrkan är så mycket mer än det människor mest tänker på.

Kyrkan som maktfaktor

Kyrkan är faktiskt en maktfaktor, eller borde i alla fall vara det. För att driva på viktiga allmänmänskliga frågor, driva på om integration, miljöfrågor, kultur och social välfärd utan att ta partipolitisk ställning.

Men många frågor som är viktiga för oss människor är politiska och kräver politiska beslut. För ett varmt, solidariskt och medmänskligt samhälle måste man lyfta orättvisor för att påverka den politiska nivån. Här kan kyrkan göra skillnad. Själv gör kyrkan viktiga och ibland avgörande insatser genom det diakonala arbetet.

Inte fega ut

Här på sidan har det varit en viss debatt inför kyrkovalet, men den har handlat om form och organisation, som Ulla Pettersson också konstaterat och kommenterat.

Det viktiga att nu diskutera är hur kyrkan kan bli en maktfaktor för att förbättra människors tillvaro. Med miljoner medlemmar i ryggen måste kyrkan våga sticka ut hakan och kräva insatser från den politiska nivån för att människor skall må bra och ha framtidstro. Det gäller på olika politiska nivåer i samhället, så ock på Gotland.

Med stort valdeltagande i det kommande kyrkovalet får kyrkan kraft att inte fega ut.