Lägg grunden för Nobelpris
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är ingen slump att årets Nobelpris i fysiologi/medicin, fysik och kemi går till vetenskapsmän verksamma i USA. Amerikanska forskare kammar hem i särklass flest Nobelpris. Tillsammans med andra indikatorer på kvalitet som antalet publicerade artiklar i tunga vetenskapliga tidskrifter och citeringar av forskningsresultat visar de vilken dominerande ställning USA har i forskningsvärlden.
USA har de bästa universiteten och forskningsmiljöerna. Där satsas mest resurser och dit lockas de mest begåvade forskarna. I en ekonomi där kunskapsinnehållet blir allt viktigare för välståndet är det viktigt att inspireras av framgångarna och i möjligaste mån ta efter dem.
Den socialdemokratiska regeringen har gjort en stor satsning på att bygga ut den högre utbildningen. Sverige har fått fler universitet och högskolor och målsättningen har varit att varannan person i en årskull ska påbörja högskolestudier före 25 års ålder. Parallellt med den här utvecklingen har regeringen skärpt inflytandet över styrelserna i lärosätena, forskningsråden och forskningsstiftelserna.
Vitalisera forskningen
Följden av politiken är att kvantitet har tillåtits gå före kvalitet och att den fria forskningen har fått snävare ramar till följd av en ökad politisering av styrelserna och otillräckligt med pengar. Mer och mer av forskarnas tid går åt att söka anslag genom att slå an rätt strängar. Det är en politik som inte tar tillvara kunskapssamhällets förutsättningar på bästa sätt.
Den tillträdande regeringen vill öka de statliga forskningsanslagen, premiera förstklassig forskning och göra upp med den politiska styrningen. Lärosätena ska med andra ord få större frihet.
När de amerikanska forskningsframgångarna sätts under lupp brukar många peka på att det finns en helt annan vitalitet i forskningsmiljöerna på andra sidan Atlanten. För att få till stånd en sådan vitalisering krävs både resurser, mindre klåfingriga politiker och nytänkande i forskarsamhället. Det kan en ny regering sporra fram, men aldrig styra.
Sist men inte minst är det viktigt att komma ihåg att grunden för framtidens forskningsframgångar läggs i skolan. Om inte grundskolan lyckas förmedla kunskaper kommer inte heller högskolan och forskningen att hålla måttet. Även i det avseendet betyder maktskiftet en möjlighet till en bättre politik.