Mer resurser till problemskolor eller avskaffat fritt skolval – det är politikernas standardlösningar på skolsegregationen.
Jan Sjunnesson är lärare, rektor och lärarutbildare. I boken "Invandring och mörkläggning", av Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin, skriver han om sina erfarenheter som rektor för en grundskola i Tensta. Där ges en annorlunda bild av vad som är de segregerade skolornas problem.
I "Invandring och mörkläggning" beskriver du hur nyanlända elever på sex månader går från att uppföra sig väl, lyssna på lärarna och studera flitigt till att stöka, inte bry sig om skolan eller lyda vuxna. Vad är det som händer?
– Det normala i världen är att en elev uppför sig artigt, lyder sin lärare, har skoluniform – ofta är de också uppdelade på pojk- och flickskolor. Det är vi som är undantaget. Här vandrar både lärare och elever planlöst in och ut ur klassrummen, alla är klädda som tonåringar och duar varandra. För en kille som gått i koranskola blir det obegripligt.
– Om du tittar på World Values Survey ser du att vi i Sverige är extrema. Vi är mest individualistiska och mest sekulär-rationella i hela världen. Och vi förstår inte vår egen extremism! Tvärtom säger vi att det inte finns någon svensk kultur.
Jag tolkar din text som att det är ordning, reda och disciplin som är nyckeln till att lösa de segregerade skolornas problem – inte mera resurser eller mer blandade elevgrupper. Stämmer det?
– Jo. Resurser betyder i princip ingenting. I Sverige lägger vi mer pengar på skolan än vad Finland gör, och får ändå sämre resultat. Elevblandningen betyder förstås en del, men det är inte etnicitet som är viktig, utan mixen mellan studiemotiverade och omotiverade.
– Frågar du invandrarföräldrarna vill de ha auktoritet, skoluniformer, och att ungarna undervisas i svenska hellre än modersmål. Men den svenska skolan har ända sedan 1970-talet präglats av idén att skolan ska leverera närhet och intimitet, vara mysig.
Om efterfrågan finns – hur kommer det sig att ingen friskola har profilerat sig som en "kunskap och disciplin-skola"?
– Engelska skolan har en sådan profil. Där finns ordningsregler och sanktioner.
– Jag är övertygad om att invandrardrivna friskolor är nyckeln till framtiden. "Vanliga" svenska skolor är egentligen bara snäppet bättre än förortsskolorna. Ingenjörer som flyttar hit från Kina och Indien kommer inte att vilja ha sina barn i de skolorna. När de startar egna friskolor kommer svenskarna snart att köa, de kan göra Sverige till en normal skolnation.
Menar du att skolorna i invandrartäta områden med usla resultat bara är en förtrupp som visar var resten är på väg?
– Nej, för dessa förortsskolor fungerar som segregeringsmaskiner där eleverna lär sig att de inte är en del av Sverige. På en grundskola där bara 50 procent blir behöriga till gymnasiet, och där de vuxna i området försörjer sig via bidrag eller brott - där är det lika viktigt att lära sig det omgivande samhällets informella regler som att klara de nationella proven.
Vad skulle du vilja göra åt de segregerade förortsskolorna med dåliga resultat?
– Lägga ned de allra sämsta skolorna, ge de andra 2-3 år på sig att förbättra resultaten genom att byta ledning och säga upp lärare som inte fungerar.
– Skolorna måste få verktyg att verkligen förändra. Med ordning och reda och fokus på kunskaper får man med sig invandrarföräldrarna. De vill ju sina barns bästa, de vill inte att barnen ska välja mellan bidrag eller brott.