Låna rätt idéer från Danmark
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att ta det faktum att arbetslösheten minskar i en högkonjunktur till intäkt för att arbetsmarknaden fungerar utmärkt är vanskligt. Och även om det är lättare att inse behovet av att något måste göras under en krissituation, är det ofta i gynnsamma lägen som reformer egentligen borde sjösättas. Dessutom är det fortfarande väldigt många som står utanför arbetsmarknaden.
De i den svenska debatten som trots allt ser ett behov av förändring hänvisar ofta till den danska modell som kallas flexicurity - flexibilitet och trygghet på samma gång. Och precis som i Sverige så är de flesta i Danmark rätt ense om att det är deras modell som är den rätta vägen att gå. Men det finns kritiska röster även där.
En av dem är Martin Ågerup på den danska tankesmedjan CEPOS. För det första, menar han, råder det en viss osäkerhet om vad flexicurity-modellen egentligen innebär. Oklarheten känns igen från Sverige där det ofta refereras till Den svenska modellen som om det var ett enhetligt och konstant begrepp. Trots att den från början byggde på avtal som slöts mellan stora arbetsgivarorganisationer och fackföreningar. Medan den med tiden även har kommit att förknippas starkt med arbetsrättslagstiftning, främst i form av LAS alltså två delvis motsatta modeller, varav för övrigt ingen är särskilt väl lämpad för en modern arbetsmarknad.
Nåväl, de tre huvuddelarna i flexicuritymodellen, anses ändå vara en flexibel arbetsmarknadslagstiftning i kombination med en generös arbetslöshetsförsäkring och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Att en flexibel arbetsmarknadslagstiftning är ett sätt att minska arbetslösheten börjar allt fler europeiska länder att få upp ögonen för. Inte minst vid jämförelser med USA syns de effekter det ger i sysselsättningsgrad för bland annat invandrare och ungdomar.
Men trots att Danmarks modell ofta anses framgångsrik finns även där problemet med att allt för många står utanför arbetsmarknaden. Och frågan är om det ens är flexicuritymodellen i sin helhet som är orsaken till att Danmarks arbetslöshetsstatistik började avvika på ett positivt sätt från andra liknande länders under 1980- och 90-talen.
Flexibiliteten har varit positiv, men det finns också andra förklaringar. Framför allt en rad liberala reformer som genomfördes på 1990-talet, där sänkningen av marginalskatterna är ett exempel som tydligt ökade antalet arbetade dagar i ekonomin. Så visst finns det en hel del idéer som vi skulle kunna låna från Danmark. Men då gäller det att ta fasta på rätt saker. Varför inte plocka russinen ur den danske kagen?