Landispunka i klimatuppvärmningens spår

Politik2015-10-15 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

De stora landisarna på Grönland, i Antarktis och Arktis har redan drabbats av pyspunka. Om än inte av luft, så av vatten som läcker ut i allt större mängd på grund av den ökande uppvärmningen. Med ty åtföljande höjning av havsnivån.

Här råder oenighet om det i en framtid kan röra sig om en höjning på någon meter eller upp emot sex meter.

I det senare fallet är vi väl i Visby tillbaks till medeltiden då fartygen kunde gå in och lägga till vid sjömuren. Då kommer Wisby Strand och Almedalsbiblioteket stå i vatten likt i Venedig. Kanske en attraktion!

Samtidigt kan man erinra sig att Östersjöns vattennivå har fluktuerat kraftigt förr och under de senaste 12 000 åren på grund av den smältande inlandsisen och landhöjningar – Baltiska issjön, Yoldiahavet (då Gotland började sticka upp ur havet), Ancylussjön, Littorinahavet och nu vår östersjö. I ett geologiskt perspektiv är det inget konstigt att det sker förändringar på vårt jordklot. Så har skett genom årmiljoner. Det är bara det att nu har människan byggt fast sig i en kultur och ett leverne som innebär att hon försöker styra och ställa med naturen. Men se det går inte. Människan måste inse att naturens krafter alltid är mycket starkare.

Nu pågår opinionsbildning och överläggningar inför klimatkonferensen i Paris i december. Hoppfullt med ökad medvetenhet och begynnande insikt.

Åtaganden som annonseras går längre än tidigare – Kina: minskade utsläpp i förhållande till BNP med cirka 65 procent jämfört med 2005.

Indien: vill minska utsläppen i förhållande till tillväxten (inga siffror ännu), USA: cirka 28 procents minskning jämfört med 2005, Europa: 40 procents minskning jämfört med 1990.

Dock helt otillräckligt för att hålla nere temperaturökningen till plus två grader, som anses vara en brytpunkt. Gapet är fortfarande stort mellan åtaganden (utsläpp av koldioxid) och vad som krävs för en någorlunda säker utveckling av klimatet. Om utsläppen tillåts fortsätta som hittills riskeras en temperaturökning på kanske plus sex grader.

Då är katastrofen ett faktum. FN:s klimatpanel, med all världens expertis, har levererat talande fakta. Fossilfria bränslen torde vara åtgärd ett.

Egentligen är ju ställningstagandet i klimatfrågan ganska enkelt: Bryr vi oss om våra efterlevandes väl och ve? Vill världen idag ta ansvar för världen om några hundra år?

Svara på den frågan och vidta därefter de åtgärder som krävs. Det är som med flyktingströmmarna idag – stoppa krigen och problemet är löst!

Många talar så gott, men verkställer så smått. Kortsiktigheten styr.

Än finns lite tid för besinning inför klimatkonferensen i Paris.