Bönderna har energi som kan ge kraft åt hela det svenska samhället. Det var intrycket när Lantbrukarnas Riksförbund sammanträdde i veckan. Energin är konkret i form av biobränsle, vatten- och vindkraft som bönderna förfogar över.
Men den är också mental. Det är många som vill se en ny vår för den svenska landsbygden. Idéerna är många. Allt från vattenkraft till jaktturism.
De gröna näringarna är redan idag en stor del av Sveriges ekonomi. Snart tio procent av BNP och mer än tio procent av sysselsättningen nationellt sett.
Regionalt är lantbruksjobb i olika former än mer viktigt. I mer än hälften av landets kommuner står de för runt 20 procent av arbetstillfällena.
Sverige är alltjämt ett bondeland. Visst har vi storstäder. Därom påminner rikspolitikerna oss ständigt.
De säger att man måste satsa på tillväxtområdena och menar då i regel Mälardalen och södra Skåne.
Men sanningen är att dessa områden aldrig kommer blomstra om det runt omkring inte finns levande och produktiv landsbygd.
LRF:s strategi för framtiden som man nu fastslagit står på två ben.
Man vill satsa på energiproduktion. Bönderna sitter på energiråvaror i form av skog, vatten och vind. Tillverkningen av energi kommer att göras till en vanlig och självklar näring på landsbygden.
Det andra benet är produktion av högkvalitativ mat.
LRF:s mål är mer svensk mat och fler matbönder.
Matpriserna kommer kontinuerligt stiga. Det gör investeringar i lantbruk intressanta.
Samtidigt har svenska bönder kommit långt i kvalitetsarbetet. Det ger konkurrensfördelar på en marknad där alltfler konsumenter frågor sig vad som hänt innan köttet hamnar på tallriken.
Landsbygdens näringar matchar dagens och framtidens efterfrågan på energi. Oavsett om man äter den, häller den i tanken eller använder den för att värma upp huset.
Frågan är hur samhället ska agera för att bäst stödja de nya gröna näringarna.
LRF själva påpekar att utvecklingen endast kan fungera om landsbygden ges rimliga förutsättningar.
En åtgärd som borde vara given är att se till att samhällelig service finns tillgänglig på landsbygden.
Ofta är det nog just tveksamhet om kvalité på skola och tillgång på sjukvård som får storstadsbor att avstå från sin dröm om att flytta till landet.
En annan brist som tyvärr märks på fler och fler orter är rättssamhällets reträtt.
Alltför många polisstationer har slagits ihop eller lagts ned. Domstolarna har centraliserats och känns långt borta.
Sveriges bönder ser ut att ha fattat galoppen och förbereder sig för att skapa morgondagens tillväxt. Stat och lokalsamhälle behöver dock bidra med grundstrukturen - i hela Sverige.