En liten skara människor mestadels landsbygdsfolk har sedan maj månad dragit ett stort tungt lass för övriga öbor med väldigt små medel men i gengäld mycken vilja.
Landsbygdsupproret som startade med skolnedläggning kom att gå över i en enda övergripande fråga, färjetrafiken, när priser steg. Det blev svårt att arbeta för en landsbygdsutveckling utan att ta i den kommande frågan om färjetrafiken och dess betydelse för ön.
Oron inför sommaren blev för stor, när oljepriserna steg och med dem färjebiljetterna.
En mäktig demonstration
Det blev en mäktig demonstration, trots oron för att Gotlandsupproret i praktiken under förberedelserna stod utan en egen ekonomi. Frivilligarbete i en stund när turistsäsongen börjar och skolor slår igen, är inte lätt att få till.
Timmarna innan avtåg visste ingen i den lilla draggruppen hur många som skulle dyka upp vid Oscarsstenen och delta i demonstrationen. Skulle det bli 20 personer, 1 000 eller rent av 5 000 som polisen trodde. Hur polisen nu kunde ha en uppfattning om något som Upproret inte kände till.
Många gotländska organisationer anslöt sig med automatik. Också biskopen och kyrkan blev glada att bli tillfrågade, liksom landshövdingen och regionen.
Den gruppering som oftast efterlyser involvering av gotlänningar i det egna arbetet, nämligen kulturarbetarna, saknades dock. Och det kan man fundera över varför? Är det något kulturarbetare var bra på en gång, så var det protester.
Betraktar man det slutliga arbetet, namnunderskrifter och de gotländska ståndpunkterna, som överlämnades till infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd i måndags, är det lätt att få uppfattningen att det är landsbygdsbor som gått i bräschen. Stadsborna saknas förvisso och kulturarbetarna.
Färjetrafiken gynnar alla. I de höstmarknader, som nu går av stapeln en efter en på landsbygden, har det funnits en slags kommersiell förlängning av sommaren.
Marknader och kulturnatta
Fårönatta är ett annat exempel på hur en bygd förlänger sin säsong kulturellt och kommersiellt. Marknaderna är i sig en gammal tradition, men under många år fanns bara Hemse marknad att besöka och roa sig på.
Nu har många orter tagit efter, också Visby som har sin egen "natta" i oktober och höstmarknad. På samma sätt som Landsbygdsupproret och Gotlandsupproret har inbjudit staden till att delta i det gemensamma arbetet för Gotland och dess näringsliv, kan det tyckas vara på sin plats att staden inför sin "kulturnatta" inbjuder Landsbygdsupproret, Gotlandsupproret och varför inte Ojnareskogens olika aktörer.
För att berätta för stadsborna om det arbete som pågått och fortsätter att pågå.
Stad och land tillsammans
Utan tvekan gynnas staden och stadens kultur- och näringsliv om man låter sig involveras i ett gemensamt arbete.
Är det inte dags att söka sig in i och försöka delta i allas våra olika gotländska liv för att hitta en gemensam framtid?
Eller skall vi fortsätta att vara mer eller mindre oss själva nog? Ett är säkert, det sista har ingen framtid på ön.