En bygd, ett markområde, ett landskap är något levande. Det är ingen tavla. Sudret ser ut som det gör idag för att det är mark som har brukats och återbrukats. Där finns människor som är närvarande i landskapet, i olika utrymmen.
Människorna som befolkar landskapet är inga små hjon. De har använt landskapet i generationer och de använder landskapet dagligdags. Folk vandrar där, de fikar där, de plockar hasselnötter och svamp. De åker till och från jobbet, badet. De cyklar. De fiskar i något utrymme. Inväntar våren i ett annat. De bor i olika trakter, upplever skilda vyer. För lantbrukare är landskapet deras arbetsfält, för skogsbrukare likaså. En gång var stenen en arbetsfältsvy.
Vem äger landskapet?
Länsstyrelsen äger inte landskapet. Det gör människorna som befolkar Storsudret. En yta på cirka 250 kvadratkilometer. Och vid Gud, det är något helt annat än LIS-områden. För att inte tala om ynka 14,3 ha. Tänk i 23 fotbollsplaner och man begriper omfattningen. Snåltarmen råder.Det går att göra förändringar i landskapet om man anstränger sig och lämnar den medeltida syn som härskar vid naturvårds- och byggärenden. Ett alldeles utmärkt instrument är landskapsanalyser som lyfter fram brukarperspektiv och bebyggelsehistoria, en metod som sedan många år används i England.
När byggnadsnämnden ger sig ut i fält, tar de en biltur. Projektörer för vindkraft ger sig ut och mäter blåst. För att kunna få en bild av hur människor använder landskapet, går in i landskapet, inte ut, skapar utrymmen i landskapet.
En gåtur genom markerna
Om de så är bofasta, turister eller projektörer är det dags att börja med "gåturer" genom markerna. Vandra med grupper som använder samma landskap, men på olika sätt. En sån upplysning kan föra upp konflikter till ytan. Arbetssättet är en vilja till en regelrätt dialog.
Jag talar om att ta en gåtur. Inte biltur i landskapet, inte sitta vid köksbordet med förberedda frågor. Alla parter skall gå genom det landskap de är bofasta i, sommar som vinter, och berätta vad de använder utrymmena till.
Hur de ser på markområdet. Som tjänsteman måste man ta sig tid till att samtala med befolkningen som levt i landskapet om deras nyttjande. Låt lokaltidningen följa med och lyssna på de bilder som framkommer och tydliggöra uppfattningar innan man lägger fast översiktsplaner, strandskydd, naturreservat.
Gående landskapsanalys
I Malmö har man använt sig av metoden landskapsanalys. Gått runt med bofasta som har fått tala om vad de använder sina grönområden till och gemensamt kommit fram till vad man kan göra och inte göra med sin stad. På så sätt har Malmö nu lagt fast vissa fickor i stadsutrymmet mellan bostadsområden, markutrymmen som skall innehålla vindkraft som barriärer för att Malmö stad inte skall svälla.
200 kommuner i Sverige har gjort översiktsplaner för vindkraftsområden. Ytterst få har använt befolkningen i landskapsanalyser. Kulturmiljö, landskapsvård, bebyggelse, brukare och överlevnad. Allt är avhängigt varandra.