Lars Gyllenhaal är författare och Rysslandskännare. På senare tid har han specialiserat sig på säkerhetspolitiska frågor kring Östersjön och Barentsregionen.
Hans blogg, www.gyllenhaals.blogspot.com, är särskilt inriktad på den militära utvecklingen i Ryssland. Han intervjuas här av Svenska Nyhetsbyråns Mathias Bred.
Hur reagerade du på att Putin ställer upp för omval?
- Jag var inte särskilt förvånad. Visserligen hade jag haft en liten förhoppning om att det inte skulle bli så. Men när det stod klart kändes det inte konstigt.
Vad betyder det för säkerhetspolitiken om Putin stannar kvar?
- Då går det att tala om Ryssland på ett nytt sätt. Putin kan sitta kvar till 2024 och det ger en lång period som är möjlig att överskåda. Innan har vi ständigt haft frågetecknet om vad som kommer efter. Nu finns det kanske tillräckligt med tid att skapa förutsättningar för de förändringar som måste komma så småningom.
Så även om det är dåligt för demokratin kan det vara bra för säkerheten?
- Ja, faktiskt. Det är nog en del säkerhetsanalytiker i väst som tänker så. I säkerhetspolitik är ofta det förutsebara bättre än det oförutsebara.
Du är kännare av Rysslands krigsmakt. Hur är Putins ställning där?
- Det beror på vilken generation du frågar. Putin har i sina reformer avskedat tiotusentals äldre officerare. Det ledde under förra hösten till stora protester. En överste i specialstyrkorna gick så långt att han senare dömdes för väpnat uppror. Bland de yngre officerarna är Putin sannolikt populärare. Han har lyckats reformera försvaret på kort tid. Och nu pågår en återuppbyggnad.
Kommer Rysslands militära kapacitet i Östersjöregionen att öka ytterligare under Putin?
- Ja, om man genomför sina ambitioner kommer den att öka väsentligt. Bland annat ges marininfanteriet helt ny utrustning. 2015 är all gammal sovjetmateriel ersatt. Dessutom ökar den offensiva förmågan genom inköp av landstigningsfarkoster från Frankrike.
På Din blogg skriver du kontinuerligt om ryska övningar och materielinköp. Det verkar som att media i våra grannländer följer ryssarnas upprustning med stort intresse, medan det i Sverige inte ges någon plats. Varför finns den skillnaden?
- Det är något jag funderat mycket kring, och ärligt talat förstår jag det inte. När det gäller TV har jag en känsla av att nyhetsprogrammen har en kvot för hur mycket militära inslag de tar in. Och just nu är det Afghanistan som gäller. Sedan undrar jag ibland om det inte finns en fördom att nordiska frågor inte är intressanta. Man är helt klart mer medveten om den ryska utvecklingen i våra grannländer.