KRÖNIKA
Vädret håller stilen, även under hösten. Det uppskattar vi lantbrukare särskilt mycket. Allting blir lättare när man slipper kämpa mot vädrets makter och i stället kan utföra höstbruket under bra förhållanden. Vi avslutar just nu höstvetesådden och i helgen tog vi upp de första sockerbetorna.
Landsbygdsprogrammet, för nästa period 2014-2020, kommer att krympa. Sverige hade chansen att öka medfinansieringen för att kompensera det magra utfallet från förhandlingarna i Bryssel. Landsbygdsprogrammet finansieras från EU, såväl som från de enskilda nationerna. Nu vet vi resultatet efter att höstbudgeten presenterats, regeringen väljer att öka medfinansieringen något, dock inte för att fullt ut kompensera bortfallet från EU. Resultatet blir att det totalt blir mindre pengar i nästa Landsbygdsprogram, jämfört med dagens.
Detta kommer att ställa extra stora krav på utformningen av det nya programmet. Åtgärder som investeringsstöd, kompensationsbidrag och miljöersättningar är viktiga för lantbruket. De ger förutsättningar för att öka konkurrenskraften och bidrar till att uppfylla de svenska ambitionerna om en levande landsbygd och miljö. Vi var flera från LRF som lyssnade på Eskil Erlandsson i förra veckan, han berättade då om sin prioriteringslista för Landsbygdsprogrammet, nummer ett är att gynna aktiva bönder med djur, därefter kommer åtgärder för att stödja lönsamma företag och en modern landsbygd. Detta kan väl ge en fingervisning om kommande prioriteringar.
Det märks också att valåret har börjat. Särskilt positivt är det att flera partier numera lyfter landsbygdsfrågor. Sverige leder urbaniseringsligan i Europa, det är inget att vara stolt över, utan ett stort slöseri med resurser. Gapet mellan landsbygd och storstad ökar. Drygt varannan kommun tappar invånare och till år 2050 förväntas sjuttio procent av Sveriges befolkning vara bosatt i städer. Pendeln brukar slå tillbaka förr eller senare. Ett nymornat intresse för landsbygden, bonden, odling och närproducerat kan skönjas. Det är på tiden, och jag ser fram emot ett intressant och spännande valår, med diskussion om hur vi på bästa sätt kan utveckla lantbruket och landsbygden i Sverige.
Vi som bor och verkar på landsbygden har också ett ansvar att driva debatten i rätt riktning. Vi kan berätta om hur det hänger ihop, att lantbruket många gånger är navet i hjulet på landsbygden, och om vilka möjligheter som finns för livsmedels- och energiproduktion.
Våra produkter är allt mer efterfrågade av marknaden, ökar vi produktionen blir det fler jobb på landsbygden. En stad behöver 200 gånger sin yta för att producera livsmedel och energi. En stad behöver 1 000 gånger sin yta för att bryta ner restprodukterna. I Sverige har vi väldigt gott om land, närmare bestämt 45 000 kvadratmeter per person, men vi använder inte ytan smart. Nästan hela landet Sverige är landsbygd, våra stora ytor ska inte betraktas som ett problem utan som den fantastisk tillgång de faktiskt är.
Landsbygdsdebatten har startat, nu kör vi!