Lantbrukets dåliga lönsamhet hot för det öppna landskapet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är nu tio år sedan Sverige blev EU-medlem. LRF var en av de drivande krafterna för medlemskap, med motiveringen att jordbruket hade mycket att tjäna.
Hämta EU-bidrag
Av LRF Konsults rapport framgår att EU-medlemskapet inte blev något lyft för de svenska lantbrukarna. I Sverige har produktionskostnaderna stigit betydligt mer än i resten av EU samtidigt som böndernas inkomster sjunkit.
En orsak är att de svenska regeringarna har varit dåliga på att hämta hem EU-bidrag till den gröna sektorn. Socialdemokraterna har inte varit tillräckligt intresserade av att utveckla landsbygdens möjligheter.
Tung ryggsäck
För produktionskostnadernas ökning betyder den omtalade "ryggsäcken" mycket. Det svenska lantbruket tyngs av högre produktionskostnader till följd av hög dieselskatt, skatt på konstgödsel och växtgifter och en byråkrati som kostar miljarder.
Rapporten bygger på ekonomin i ett stort antal jordbruksföretag. Även om verkligheten är mycket varierande säger ändå siffrorna för de fyra typgårdarna mycket om läget i jordbruket. Och det kan närmast beskrivas som katastrofalt.
Mjölkgården som tidigare haft ett hyfsat resultat har de senaste två åren drabbats hårt av sjunkande mjölkpriser. Förra året blev det mindre än 150 000 kronor kvar till mjölkbonden som lön och ersättning för insatt kapital. Och utvecklingen väntas inte blir bättre nästa år. Arlas fusion med den stora danska mejeriföreningen MD Foods till Arla Foods ledde inte till bättre lönsamhet.
Öppna landskap
Utvecklingen de senaste tio åren har inneburit färre kor och färre mjölkgårdar. Koantalet har minskat med 20 procent, samtidigt som antalet kor på varje gård fördubblats. Produktionen har minskat och de närmaste åren kommer ännu fler bönder att slås ut. Eftersom det till stor del är mjölkkor som betar på åkrar och ängar är den här utvecklingen ett stort hot mot det öppna landskapet.
Olönsamt nötkött
Det är också den obefintliga lönsamheten i nötköttsproduktionen. Under hela tioårsperioden har uppfödare av köttdjur varit nästan helt utan ersättning för det arbete de lagt ner. Det är svårt att se att det kan fortsätta så.
För grisuppfödaren har det senaste året inneburit en klar förbättring av det ekonomiska utfallet, trots att priserna på grisköttet fallit. Ändå begränsas lönen till 178 000 kronor.
Spannmålets prisnivå
Spannmålsodlaren har förlorat en tredjedel av sin inkomst under 2004 och får bara 65 000 kronor kvar till lön. Drygt 20 procent av den svenska spannmålsproduktionen går på export, vilket gör det svårt att påverka prisnivån. Därför är kostnadsutvecklingen så viktig.
När EU:s jordbrukspolitik nu förändras radikalt tvingas många svenska bönder att fundera över sin framtid. Om inte den svenska politiken blir ett bättre stöd för fortsatt svenskt jordbruk är risken stor att en omfattande nedläggning av jordbruksföretag blir följden.