Lär något av rederikampanjen!
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Låt oss minnas uppslutningen och styrkan bakom denna kampanj. Men låt oss också vara lika tydliga i kampen för rättvisa spelregler även när vi står på andra sidan, som vinnare, i en snedvriden konkurrens. För det gör vi nämligen hela tiden.
Vari låg orättvisan som denna gång fick alla parter, till och med nyhetsredaktionerna, att ta del i kampanjen?
Fattigare bönder i Afrika
Jo, orättvisan låg i att på ena sidan Östersjön fick ett rederi ett statligt stöd på 50 miljoner kronor att gå in i upphandlingen med, när svenska rederier inte fick nåt. Orättvist, eller hur?
På samma sätt får jordbruket i de europeiska länderna ett gigantiskt stöd för att kunna konkurrera med fattigare bönder i Afrika, Asien och på andra sidan Atlanten. Detta är faktiskt ännu mer orättvist.
Och det blir ännu värre. Förutom att ge våra företag stora subventioner (så som Tallink sägs kunna få) gör vi dessutom allt för att förhindra våra motparter i konkurrensen, fattiga bönder i Afrika att av sina regeringar få statligt stöd.
Det är som om Estlands regering i WTO-förhandlingar skulle tvinga Åsa Torstensson att ta tillbaka det beslut som gladde gotlänningarna så.
Precis som den snedvridna upphandlingen av Gotlandstrafiken, har denna globala orättvisa orsakat gigantiska kampanjer, demonstrationer och till och med våldsamheter under flera år.
Tullar och exportstöd
Detta är dock något som vi i den rika delen av världen lyckats skaka av oss och inte ens velat se, inte ens när protesterna nådde ända fram till Göteborgs gator som för något år sedan.
Men när samma orättvisa drabbar oss, och inte ens oss personligen, utan det inte helt utfattiga Gotlandsbolaget, då jäklar får vi nog.
Detta gigantiska jordbruksstöd, som kostar oss européer flera hundra miljarder kronor om året, är en av huvudorsakerna till fattigdomen i världen. Subventionerna, tillsammans med galna tullar och exportstöd som utgör vår handelspolitik gentemot fattiga länder, kostar dessa länder långt mer än vi ger i bistånd.
Varje timme, dygnet runt året om, svälter 1 000 människor till döds. 30 000 barn under fem år dör varje dag av orsaker som skulle ha förhindrats om länderna de bodde i inte var så fattiga. Det motsvarar lika många som dog i tsunamin var tionde dag. Året runt, bara små barn.
Orättvis handelspolitik
Jordbrukssubventionerna och den orättvisa handelspolitiken som fattiga länder utsätts för, är naturligtvis inte den enda orsaken till fattigdomen i världen. Men det är utan tvekan en av de viktigaste.
Nu har vi, visserligen i mycket mindre skala, fått känna på vad snedvriden internationell konkurrens kan innebära.
Tydligen föll det oss inte på läppen. Kanske var det en nyttig läxa. I alla fall om vi klarar av att dra rätt lärdomar av den.