Lära utan betygshets
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Skolverket har också i sitt interna arbetsmaterial lyft fram att det verkar rimligt att det nationella betygssystemet ska gälla från årskurs sju. Det kan säkert också vara rimligt, men det är inte något som i sak skulle göra den svenska skolan bättre. Inte heller är det så som skolminister Ibrahim Baylan säger att "skolan behöver arbetsro". Skolan är under ständig utveckling och ska så också vara.
Tyvärr får betygen alldeles för stor plats i skolan. Betygen används både som morot och piska. Elever lär sig ofta för att få bra betyg. Det enda som räknas är vilka betyg man har när man går ut grundskolan eller gymnasiet. Detta trots att det enda (nästan) som betygen används till är att ta dig vidare till nästa utbildning. Betygshetsen på skolorna gör att många mår dåligt, är stressade och försakar fritidsintressen.
De senaste åren har vi också haft en betygsinflation som inte på något sätt är försvarbar. Christina Wikström vid Umeå Universitet konstaterade i sin doktorsavhandling att betygen i gymnasieskolan 1997-2002 blivit högre. Det uppseendeväckande är att betygen blivit högre utan att elevernas kunskaper blivit bättre. Wikström säger att det kan finnas flera orsaker till att utvecklingen sett ut så här.
En orsak kan vara den ökade konkurrensen mellan skolorna, friskolor och kommunala skolor använder betygen i sin marknadsföring "Kom till oss, vi har höga betyg". Att pressen ökat för att både få och ge bra betyg är en annan anledning. För att komma in på populära utbildningar krävs väldigt höga betygspoäng och på de allra populäraste krävs MVG i alla ämnen. Det finns en klar överrepresentation av MVG i elevernas betyg, så många kan helt enkelt inte nå så bra betyg. För ett MVG, enligt skolverkets kriterier, krävs stora insatser. En orsak kan, enligt Wikström, också vara att lärarna förstår betygssystemet bättre nu. Det motsägs dock i en annan doktorsavhandling. Bengt Selghed har undersökt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet och konstaterat att lärarna inte förstår systemet.
Många elever tycker att betygen är orättvisa. I Göteborgs-Postens ungdomsenkät uppger 58 procent av ungdomarna i årskurs nio att de inte fått rättvisa betyg. När mer än hälften av eleverna tycker att deras betyg är orättvisa, då har skolan misslyckats. Det mål- och kunskapsrelaterade systemet ska fokusera på elevernas kunskaper och göra det klart och tydligt vad de kan. Eleverna ska vara med i processen, de ska ha inflytande över undervisning och veta vad som krävs.
De här två doktorsavhandlingar talar tydligt om att dagens betygssystemet inte fungerar som det är tänkt. Att införa betyg i sjuan är knappast lösningen. Lösningen är dock inte heller att ge skolan arbetsro. Istället handlar det om att förändra skolan så att inte målet med skolan är ett bra betyg. Målet för eleverna i skolan måste i stället vara att utvecklas, lära sig saker och ha roligt. Skolan borde vara en plats för glädje, engagemang och nyfikenhet. Inte som idag en plats där betygen stressar och styr.