Det här med löner är känsligt och det är väldigt svårt att diskutera det utan att trampa någon på tårna. Men till skillnad från Lundin och Svensson så ser jag inte riktigt motsättningarna mellan olika yrkesgrupper. Det är faktiskt väldigt sällan så att högre löner för en grupp ger lägre löner för en annan.
När det gäller specifikt lärarna har de som grupp halkat efter andra jämförbara grupper kraftigt. Det tydligaste exemplet är riksdagsledamöterna, vars lön sattes efter en jämförbar grupp - gymnasielärarna, och nu har riksdagsledamöterna över 50 000 kronor i månadslön. Det är inte förrän efter flera år i yrket som man kommer upp till medellönen på 27 300 kronor i månaden som lärare. Vilket för övrigt är ungefär samma medellön (27 000 kronor i månaden) som handläggare på Försäkringskassan med högskoleutbildning har.
Ingångslönerna för en gymnasielärare ligger runt 22 000-23 000 kronor i månaden, vissa kommuner och företag ligger betydligt lägre. Medianlönen ligger på 25 741 kronor för Gotlands lärare, vilket betyder att hälften tjänar mindre än den summan och hälften mer. Lärare är tydligt missgynnade jämfört med andra grupper med lång utbildning. Ett lönelyft för lärarna behövs.
Det är faktiskt inte heller så att alla lärare jobbar inom en kommun/region. Idag är nästan 20 procent av lärarna anställda av privata företag, i friskolor. Eventuella höjningar av lärarlönerna går inte att direkt översätta till kommunala budgetar.
Färre lärare i framtiden
Det finns få politiker, om man inte räknar in dem som ger tomma löften på riksnivå, som är beredda att satsa på lärarna. Och det kommer att straffa sig. Skolan är ingenting utan sina lärare. Allt färre kommer att satsa på läraryrket om det finns andra, bättre och mer välbetalda alternativ. Det skulle vara allvarligt eftersom det knappast är kö till lärarutbildningarna idag.
En satsning på lärarna är en satsning på skolan och eleverna och på framtiden. Enkelt skulle vara att börja med att öka lönerna för de som ska vara handledare åt nyexaminerade lärare i samband med nya lärarbehörigheten.
Svenssons argument mot högre lärarlöner är byggda på en del felaktigheter och saknar inre logik. En sjuksköterska har kortare utbildning än en lärare, för att bli sjuksköterska krävs 180 högskolepoäng (sex terminer/tre år), en grundskolelärare behöver minst 210 högskolepoäng och en gymnasielärare minst 300 högskolepoäng (tio terminer/ fem år). Sjuksköterskan har idag en medellön på 27 800 kronor och gymnasieläraren har i genomsnitt 27 300 kronor i månadslön. Lärarutbildningen betalar sig alltså mycket sämre än sjuksköterskeutbildningen.
Förlorar på utbildning
Det som det handlar om är att det måste löna sig att utbilda sig och bli en duktig lärare. Idag förlorar man på att utbilda sig till lärare istället för att fortsätta jobba direkt efter gymnasiet. Tycker Svensson att det är rimligt?
Den stora vattendelaren mellan mig och Wera Svensson kvarstår. Jag vill satsa på lärarna därför att jag tror att de är avgörande för elevernas kunskaper och utveckling, för samhällets utveckling.
Svensson vill inte satsa på lärarna utan tycker att lärarna ska stå med mössan i hand och vara glada för det de får. Men Svensson kanske ska fundera på vilken sorts lärare som blir kvar i skolan med en sådan lönepolitik och vad de lärarna kommer att uträtta.