Lärdomarna från Norge
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den rödgröna entusiasmen är dock överdriven. För det första därför att den norska vänsterns valseger var minst sagt knapp. Borgerligheten vann faktiskt fler röster än regeringspartierna. Det var det norska valsystemets utformning som kostade dem valsegern, snarare än en tydlig folklig vänsteropinion. Detta trots att den norska borgerligheten plågas av djupa sprickor, orsakade av det "högerpopulistiska" Fremskrittspartiets framgångar. Detta trots Senterpartiets avfall 2005 från det borgerliga blocket till det socialistiska. Det norska konservativa partiet, Høyre, gick faktiskt fram mer än Arbeiderpartiet. Sosialistisk Venstreparti förlorade fyra av femton mandat.
För det andra därför att parallellen till Sverige är minst sagt problematisk. I Sverige är det borgerligheten snarare än vänstern som visar enad front, medan de rödgröna bråkar internt. Arbeiderpartiet har aviserat utgiftsminskningar och svångremspolitik för att tackla krisens efterverkningar. Den svenska vänstern tror på utgiftsökningar och högre skatter som bot. Kanske är det därför Arbeiderpartiet under Jens Stoltenberg åtnjuter ett brett förtroende bland väljarna, medan se svenska socialdemokraterna genomlider en opinionsmässig vargavinter.
Sahlin påpekar gärna att det röda blocket i Norge tydligt tagit avstånd från Fremskrittspartiet, liksom de rödgröna i Sverige tar avstånd från Sverigedemokraterna, medan borgerligheten svävar på målet.
Men också den jämförelsen är problematisk. Gång på gång har allianspartierna slagit fast att man avser samarbeta med varandra - och ingen annan.
Att man uttrycker sig försiktigt är ett tecken på gott omdöme. Tar sig Sverigedemokraterna in i riksdagen med buller och bång 2010 måste samtliga partier förhålla sig till nykomlingen. Så fungerar det i en demokrati.
Det är kanske i samanhanget värt att påpeka att det på den borgerliga sidan endast var liberala Venstre som gjorde ett riktigt dåligt val i förrgår. Och att Venstre är det ickesocialistiska parti som varit tydligast med att man utesluter allt samarbete med Fremskrittspartiet.
Lärdomarna från Norge är inte att socialdemokratin har tiden med sig. En ögonkast på Europas politiska karta räcker för att konstatera att det inte stämmer (snarare gäller motsatsen). Lärdomarna är att samarbetsvillighet och alliansbyggen lönar sig. Regeringsduglighet, inte billiga slogans, är den största valvinnaren.